shit va trött jag eeee ;)

Nu borde jag faktiskt sova, egentligen ;)


Ska bara...

Jag åkte ju hemifrån tidigt, kl 06.20.... o var hemma vid 19-tiden...

Mellan 9-16 har vi suttit inne, på kurs. Då många var kraftiga pollenallergiker kunde vi inte öppna nåt fönster och jääädrar va kvavt och varmt det blev.

Och jag då, som tappar all möjlig vakenhet som finns en viss tid... då blir det liksom koko-koko.

Nu är det så påtagligt för mig, att jag tappar så totalt fokus när min vakenhet sjunker att det nästan blir ännu jobbigare än förr, innan jag visste. För då märkte jag ju inget och visste inte egentligen hur mycke ja missat ...

Nu uppmärksammar jag på ett annat sätt att jag tappar fokus, och får uppbåda all energi jag möjligen har kvar till att försöka hitta fokus, vilket resulterar i att jag blir ännu tröttare :/

Dom flesta fick en svacka runt halv tolv- tolv.... men efter lunchen var alla på banan igen, hade piggnat till.
Men jag piggnar inte till i det läget, har min energinivå sjunkit, så har den, då behöver jag sova :)

Lunchen var slut halv 2, och halv 3 begärde jag rast, för jag fixade det inte längre. Som tur är hade jag medicin och kunde fylla på, så resten av dan var jag på banan igen ;). Och tur va väl de, för jag skulle ju köra hela vägen hem oxå.

Det är en cirkel-ledarutbildning jag går på, och den är på 2 dagar. Så det blir till att kliva upp tidigt i morrn igen... så jag borde ju faktiskt tänka på att vila huvet nu ;)

Så sen ska jag ha studiecirklar på löpande band... fråga mig inte bara i vad *haha*

Nåja, vi får se vart det leder. jag älskar att komma iväg o träffa massa kul folk, en härlig blanding från olika delar av värden faktiskt.... irak, latinamerika... wales... eeh skåne... haha

Nu måste jag nog börja tänka på natten faktiskt...
najti najti..

Hektiska dagar....

Gubben åkte precis till jobbet. Han hade glömt ett livsviktigt papper... det man inte har i huvet får man ha i bensintanken;)

I morgon måste han till köpenhamn... ännu livsviktigare.
Måndag och Tisdag ska jag på kurs i Halmstad...

På Tisdag och Onsdag har pojkarna tema-dagar. Yngste sonen ska ha cykel en utav dagarna.
Va, bra att jag satt ut cyklarna till försäljning då....  vad ska han cykla på.
Jag har lovat honom en dirt-bike sedan länge.... hur ska jag ha råd med det? Och dessutom, hur ska jag hinna fixa det?

Den store pojken ska ha ha livräddning i simhallen. Men jag är osäker på om han ska va med på det, han är dunderförkyld och varit hemma halva veckan.
Då får jag höra att det är viktigt för det är betygsgrundande för gymnastiken!??!?
Men allvarligt, hur kan temadagar ligga till grund för betyg?
Om någon inte har en cykel, för att nån familj inte har råd, får man IG i gympa då???

Trams....
image327

Vet inte hur jag ska hinna lösa allt, när jag inte ska va hemma..... image328

Samtidigt har jag tagit med mig en stol från dagis, som ska målas.
Jag fick frågan för ett tag sedan, för dagiset är några år, och behöver rustas. Just nu kände jag att jag verkligen behöver något annat, därför tog jag med mig första stolen hem.
Dom enda gångerna huvet är tyst och stilla, är när jag målar... därför passar det bra just nu känner jag.

När jag nu ska hinna de....
image329
Borde slita mig från datorn då till o börja me....


Look of the year!

Äntligen en "skönhetstävling" som till och med jag kan vara med i ;)
http://www.lookoftheyear.com
Att man sedan har chansen på 10 000 dollar gör inte saken sämre, det skulle passa bra nu.

Det bästa av allt är att det inte sitter någon jury nånstans och bedömer våra vackra ansikten, utan det är besökarna på sidan som röstar på sin model.



Det roligaste av allt är att det är människor från hela världen som skickar in sina bidrag.



Det hade också varit trevligt att få åka till New York, Paris eller Milan.



Ni hänger väl med? ;)

kliv av dina höga hästar...

och passa samtidigt på att slänga skygglapparna i närmsta avfallskvarn.

Var har empatin och förståelsen för andra människor tagit vägen? Är det konstigt att vi har krig i världen?
Jag ser en häst framför mig, utrustad med skygglappar. Skygglapparna har hästen för att inte bli störd av saker runtomkring,

Människor har skygglappar för att slippa se andra människor.
Så uppfattar jag det.
Om jag har lappar för ögonen så slipper jag ju se, vad grannen bredvid gör. Eller jag slipper se om grannen bredvid blir lessen eller upprörd över något jag säger. Himla praktiskt egentligen.
För det jag inte ser, det finns inte.

I morgon blir det ett samtal till skolledningen. Var så himla säker på de.
Anledningen är att man inte ser till en människas trygghet, välbefinnande och framtid. Nä, utan det handlar om JAG JAG JAG JAG.... bara jag står med ryggen fri, så kvittar det vilka andra som faller på köpet...

Droppen kommer lite senare, när gubben kommer hem.
Hur många mänskor med skygglappar finns det`? Som rycker på axlarna när något går snett, förstår ingenting och det kan väl inte JAG hjälpa...
Som vänder sin egna dumhet och misslyckande till att bli någon annans?
Hur orkar folk med sig själva? Mår dom bra innerst inne, verkligen, jag undrar, gör dom det?

När man kan sparka undan benen, ekonomin, och tryggheten för en hel familj, och sen säga, jamen vadå, jag förstod inte nåt, ni får skylla er själva..... har man för många skygglappar då, eller är man bara jävligt korkad?
Eller är man på allvar riktigt sjuk?

Jag har trängt undan detta ett tag, o hoppats att det ska lösa sig på något sätt. Det ser mörkt ut.
Men positivt är ändå, att jag åtminstone inte knäckt mig under tiden, genom att låta grubblerierna ta överhanden.

Jag har förmågan att leva, och fokusera på annat trots att fan står o flåsar mig i nacken.
Och om nu fan, hinner ikapp, och lägger fälleben för mig, ja då får jag väl fanimej sparka tillbaks....

Eftersom jag inte slösat nån energi på att grubbla och analysera den här fan på vägen, så har jag rätt mycket krafter kvar ,att ta itu med smällen när den kommer.
Och jag lovar och svär..... riddarutrustningen är putsad och klar....

Jag skulle önska, att alla människor någon gång in i mellan sitt elände och gnäll, kunde vända på huvudet och titta på personen bredvid. Där står en människa, med känslor och tankar. Kanske skulle man ägna nån minut eller två på att fundera på om den där människan som står bredvid faktiskt kan bli lessen och upprörd, över något man säger eller gör....
Har ni tänkt på det`?
Jo så klart att ni har, dom flesta gör ju det. Ja nog hoppas jag det åtminstone.
Men alltför många, kör på i sitt race, öppnar aldrig en millimeter på skygglapparna, trampar fram, vem som står ivägen är ointressant........ det är väl för väl ändå, att dessa människor inte vänder sig om och tittar vad dom åsamkat för skada, åtminstone för deras egen skull.
Frågan är ju om det hade hjälpt ...... empatin finns där väl inte ändå......

Jag är förundrad..... finns det nån kärlek kvar, överhuvudtaget.
Varför värnar vi inte om varandra längre?
Jag måste ändå tycka synd om dom som bara ser till sig själva och sitt eget. Dom kommer stå där, när dom roffat åt sig allt dom kan, utan en endaste levande varelse i sin närhet, för dom har för länge sen lämnat det sjunkande skeppet....
så lycka till....

jag sjunker inte med er......

fördel med viljestarka barn ;)

När jag tänker på åren med sonen, då man fått åka slalom mellan konflikter och vardagsbestyr för att undvika en krasch, så har jag lärt mig en massa oxå.

Jag ser den stora fördelen att faktiskt ha ett barn med npf....
Man lär sig vad som är viktigt att bråka om, och vad som är mindre viktigt eller inte alls ;)

Jag har funderat på det sista dagarna då jag känt blickar från andra föräldrar, när jag lämnar barnen till dagis, iförda endast linne, shorts och solhatt.... *harkel*

Oansvariga hemska mamma, ja det kanske dom tänker. För sååå varmt är det inte. Tydligen inte då andra barn kommer klädda i tjocka jackor, tröja under och mössa. Men sååå kallt är det väl inte heller å andra sidan.

Men vi har 45 grader i vårt vardagsrum när solen gassar här på morron, så mina tjejer är inte direkt sugna på att klä sig varmt då ;)
Och varför ta en sån onödig konflikt på morron, och starta dagen med bråk?
Dom lär ju inte heller frysa ihjäl den lilla biten till dagis, dessutom åker vi bil.

Bara jag ser till att dom har mer kläder på dagis, så tar dom ju på sig sen ändå.

Det här är en av många saker jag väljer att inte ta en konflikt om. Men jag ser ju att dom flesta andra faktiskt gör det. För DOM är det kanske världsviktigt. För MIG är detta en bagatell.

Med viljestarka barn lever man hela tiden i gränslandet till totalkrasch. Dom konflikter som är viktiga då att ta, är ´när det är fara för liv och hälsa. Inte annars.

Häromdan fick jag höra att 4-åringen va sur för hon inte fick ha sina nya fantastiska gummistövlar på sig. Med anledning att det blir för varmt. Men, kan hon inte få upptäcka det själv då?
Barn älskar ju vissa saker dom får, och en del till o med sover med sina nya skor på natten ;)

Igår var det utflykt och jag hjälpte henne på med väst och väska. Hon var lessen, för hon ville ha sina stövlar på sig, och det vågade hon inte säga högt, för hon kände att hon inte skulle få.
Hon viskar till mig.....
Och jag talar om för personalen att hon vill ha stövlarna.
Operation övertalning startar om varför hon inte ska ha stövlar, ingen annan har, och det blir så varmt.

Återigen, en helt onödig konflikt som resulterar i att ungen är jättelessen.
Jag säger att jag inte tycker det är något att tjafsa om, låt henne ha sina stövlar, det är väl inte hela världen.

Och varför ska man göra som alla andra???
Just det störde mig otroligt mycket. Nä, du kan inte ha stövlar, ingen annan har de... men OCH???

Man får inte gå sin egen väg, man får inte vara sig själv, utan ska följa strömmen. Stick för guds skull inte ut på något sätt.
Det lär vi barnen tidigt, och ve och fasa, för alla dessa våra barn, som aldrig nånsin är eller kan bli som alla andra.
Inte är det konstigt att dom har det än jävligare...... dom passar ju inte in, i den mallen som bestäms.

Och hur är alla andra? Vem bestämmer normen ? Gör du det? Gör jag det?
Bestämmer man inte själv hur man vill vara, eller hur man vill klä sig? Det trodde då faktiskt jag....

En mycket tuff 4-åring lämnade jag till dagis idag, i shorts, gummistövlar, uppknäppt jacka och ett hårband hon själv har satt upp håret med, så håret stod på ända...
Hon va så fräck i detta, och so what om ingen annan hade stövlar, hon va coolaste ungen av alla ;)

Nä vi ska inte bråka om småsaker med barnen, det hämmar dom bara känner jag...

tack för nu....



Hijack this

japp nu har jag sökt igenom processerna med hijack this.
nåjo.... inga alarmerande uppgifter alls...

Men nu har min blogg fått knäppen igen.... Jag hittar inget konstigt just nu.... men om man klickar på bilderna i bloggen så kommer man vidare till startsidan, bilderna öppnas inte som förut!??!?!

Eller är det kanske bara i min dator det ser ut så???

Jag har för sjutton inte tid med sånt här trams, det tar för mycke tid , och jag har ingen tid va....
Tiden räcker aldrig i det här huset..

Som i förmiddags gick tiden alldeles för fort.
Jag lämnade tjejerna strax före 9, och 9.30 hade jag bokat tid i storstaden... hrmm.... det är 6 mil, varav 2 av dom milen är 50-väg... jojo, tidsoptimist... men jag hade faktiskt hunnit, om jag inte blev akut tvungen att stanna på vägen o köpa en macka o dricka..

självklart inga bekymmer, hade ju en hel kvart på mig när jag stannade.... 3 mil kvar... *harkel*

10 min sen blev jag, tycker det va bra jobbat.
Jag var på universitetet och blev intervjuad av socionom-studerande. Dom skulle skriva en C-uppsats om kvinnor med ADHD.
Klart jag måste va med på det ;) nyfiken som jag är på allt.
Dom hade hittat så lite forskning om flickor och kvinnor med npf, och kände att dom ville fördjupa sig i just detta.

Det var jätteinstressant faktiskt, hade det inte funnits en tidsgräns hade jag nog suttit kvar fortfarande och tjatat ;)

Jag lyckades också få sonen till frissan, med bara några få timmars förvarning .. hehe...

Jag har bytt strategi när det gäller hans klippning. Förra gången han var hos frissan, så bokade jag direkt en ny tid två månader fram. Eftersom det redan fanns en tid bokad, så kunde det ju inte bli tjafs ;)
Bokat är bokat :)
Idag fick jag be om en större klippning, man ser ju inte hans ansikte med allt håret hängande, så nu är han såååå söt såååå ;)

Och en ny tid är bokad om två månader igen, det var helt kanon. Jag bokade den efter skolavslutningen så han inte ska uppleva det som jobbigt att vara nyklippt inför avslutningen.
Hett tips är att boka klippning på en fredag, då hinns det med att vänja sig själv, lagom till skola på måndan...
Tur man lär sig nån gång i livet åtminstone ;)

Nu längtar jag efter Magnus Uggla.... undra vad för skämt han ska dra idag 20 gånger *s*

Pojkarna längtar efter att få sätta på dvd-filmen "help" som jag köpte idag.....
Vi kollade i eftermiddags jag o lillsonen, .... jag kan väl säga att jag har liiiite lätt sjuk humor moahahaha....
Den e bara såååå bra.... om man nu klarar att se på olikheter och egenheter med lite humor vill säga ;)


Får man ha NÅT ifred???

Eller är det helt okej att hacka sig in i andras bloggar o ändra inställningar??

Tydligen. Att inte folk har nåt bättre för sig kan man undra.

När jag öppnade bloggen nu ikväll så var hela sidan upp o ner.

Gick in o kollade koderna och upptäckte snabbt en hel rad som jag inte kände igen. Med en jädra massa konstiga tecken.

Plockade bort den, och så var sidan som förut.

Ni som inte bytt lösenord på länge för inloggning i er blogg, ger jag rådet att göra det direkt.

Det är så trist om man lagt ner ett antal timmars jobb, så är det förstört i ett nafs.

Jag ska maila den konstiga koden till blogg.se, och kanske jag får nåt svar.

Det finns oxå någon konstig invalid publiceringstrafik kl 20.00 i bloggen. Det är inte jag själv då jag inte var inloggad där då.

Förbannade skitstövlar som inte kan ge fan i andras grejer.... image304


Något är fortfarande fel, det går inte att lägga in bilder.... TRÖTT jag blir....


Insikter

Jag tänker på det jag gjorde i söndags, och hur stolt jag var över de.

Jag läser alla svar jag fick på detta och TACK, det stärker mig så otroligt mycket mer.

Ibland när man gjort en obehaglig sak, så kan jag älta det flera dagar efteråt och undra om jag egentligen gjorde rätt, och vad tycker personen om de osv....
Men jag gör inte det nu, för jag står för det jag gjorde, och jag stod upp för vad jag tror på.

Att sen våga säga det också, det är ett stort kliv för mig.
Och ytterligare en insikt ramla på mig när jag läser Nickan´s kommentar, att jag höll det på den nivån jag gjorde utan att blanda in personliga saker. Det är också en oerhört viktig sak, att lära sig klara av det, att man kan ha delade meningar, skiljda uppfattningar, men man behöver inte bli ovänner för det och tycka att den andra personen är dum i huvet.

Ibland tror jag man glömmer bort det, att se bortom åsikterna, och särskilja dom från personen.
Man kan inte alltid tycka och tänka likadant, och vem är det som säger att den andra är mer dum i huvet än en själv? ;)

Jag blev alldeles tom nu, och lugn.
Sånt här vet man ju egentligen nånstans, att person och sak är två olika saker egentligen.
Det är så himla lätt att döma ut människor som har en annan åsikt än en själv.
Men en annan åsikt gör ju ingen till en sämre människa.
Tänk vad tråkigt vi skulle ha om alla alltid höll med varandra i alla lägen ;)

Och tänk också så mycket energi man sparar om man inte går omkring och retar sig på nån som tycker annorlunda. Och hur mycket skönare känns det inte när man sen träffar personen nästa gång, om man har separerat personen och åsikten från varandra.

Du behöver inte tycka som jag, men jag tycker om dig ändå, för att du är du
image299

sova med kläder ;)

Det tar på krafterna förstås att vara ute och resa.

Igår slocknade jag med datorn uppslagen, med kläderna på. Inte mysigt o sova med kläder på förstås, men vad göra när luften tog slut ;)

Men det var nödvändigt för jag känner mig utvilad idag. Inte i huvet men för övrigt image297

Jag känner mig extra stolt idag faktiskt, för igår gjorde jag något som jag nog aldrig gjort förut, inte på just det sättet faktiskt.
Jag ringde en medlem i vår förening, som jag ansåg motverkade våra syften, och vågade tala om precis hur jag tänkte, och att jag ansåg att h*n inte kunde fortsätta det uppdrag h*n hade om vi inte kunde hitta en lösning.

Vi kunde inte hitta en lösning då vi inte var överens.
Inga hårda ord, vi hade ett bra samtal.
Men resultatet blev att personen själv valde att avsluta det uppdrag h*n hade.

Det jag är så stolt över är att jag vågade säga precis det jag kände och tänkte. Det vågar jag ju göra för det mesta när det gäller andra saker, men just en sån här sak är ju extra känslig, att tala om för någon att jag tycker inte du sköter det uppdrag du fått, och du skadar vår förening om det här ska fortsätta.
Det har jag aldrig klarat förut. Och det var ju inte farligt alls, jag dog inte ;)

Det känns stort för mig då jag alltid tidigare har skjutit undan sånt här, och så har det fått vara.
Men jag tog tag i det direkt, och nu slipper jag ju gå och fundera på det mer, nu är det ordnat.

Var det något den där coachen i Västerås lärde mig i alla fall då?
Mitt mantra är ju "det gör jag sen".....  men nu gjorde jag det direkt...
Kanske var det något under dagarna i Västerås som hjälpte mig att ta ytterligare ett steg på vägen ;)

Oavsett, så är varje steg ändå ett elefantkliv på väg mot målet image216

Jag e trött

image298

zzzzzzzzzzzzzzzzzz.....

vi överlever nästan ;)

I alla fall har vi överlevt hittills.
Frågan är om vi orkar ännu en kväll, eller om jag går av på mitten.... många hysteriska gapskratt blir det.

Det är fullspäckat på programmet, och huvet exploderar snart.
I pauserna förväntas man gå runt och titta på alla utställares bord, men efter en timmes föreläsning orkar åtminstone inte jag ta in mer utan måste ut och vila hjärnan lite och dessutom behöver jag osa ner västerås lite... o då menar jag inte med metangas utan... *harkel* banangas... nää.. nikotingas image296

Helt underbart att se och höra publiken under föreläsningarna, ja faktiskt, dom ska  ju inte höras, alltså en publik bör sitta ner tyst och stilla och lyssna till den som föreläser.

Behöver jag berätta att det inte funkar så här riktigt ;)
Plötsligt somnar någon, intrycken blev för många.... (sneglar på Nickan)
Någon får plötsligt ett enormt behov av att lämna platsen för att sprida sina nikotingaser på utsidan.
Någon blixtrar plötsligt till över något som sagts, och hojtar rätt ut  i protest mot det fruktansvärt dumma som föreläsarn "kanske" sagt....
Ett hysteriskt gapskratt skär genom luften, över nån lustighet man uppfattade, eller för allan del nån lustighet som grannen bredvid plötsligen kläcker ur sig.

Alltså jag bara älskar det här.
Här är alla dom dom är, ingen förställer sig,....
Som han som kom fram till ett bord till middan igår, och frågade om dom som satt där var npf:are....
Han fick nej till svar, och då säger han från hjärtat, då vill jag inte sitta här *asg*

I LIKE!!! ;)

Eller den högljudda stockholmaren, som vrååålar 50 meter bort... du maaaajsaaaan, va vad de nu han saaa din son, DET SUUUUUGER, SÄRSKOLAN SUUUUGER!!! HAAAAAAA HAAAA rungar han gapskrattande

Gode gud, överlever jag detta så finns det INGA hinder sen.
Helt underbart....
image297

Det bästa av det bästa såg vi idag, Per Fosshaug, känd bandyspelare satt tillsammans med författare och journalist Annica Sundbaum Lundin.

Annica har fått diagnosen ADHD, Per Fosshaug är under utredning och väntar på svar från denna.
Vi behöver många fler som vågar träda fram och berätta om sina liv. När personer som faktiskt har lyckats och kommit långt på vägen berättar om sina funktionshinder, det är då jag tänker att vi börjar komma nånstans, till acceptans av denna problematik.

Dom improviserade hej vilt och lockade till många goa gapskratt bland publiken, förf gjorde intervju av Per, och dom drev med sig själva och diagnoserna, sina beteende så man vred sig av skratt.
Frågan är dock om det hade blivit lika många skratt i ett annat forum... kanske, kanske inte.
Merparten kände ju igen det dom pratade om, och det är  så underbart att få höra om "sitt eget liv" utifrån ;)

Per svarade på en fråga om han inte lärt sig att tänka efter före, innan han handlar...

Jooo, jaa det är klart att man ska göra det, och det har jag blivit bättre på, men va fan om man ska gå omkring o tänka efter först hela tiden, så förbannat tråkigt livet hade varit då ... *s*

Han har så rätt så rätt ;)

Jag skulle kunna stanna en vecka till här i detta underbara sällskap, men det tar på krafterna ;)

Ska berätta som avslutning att min äldste son ringde mig idag, han hade fått resultatet på andra nationella svenskaprovet.
Uppsats var det, och han hade tydligen valt den svåraste uppgiften, att skriva en krönika.
Bara att han hade valt den svåraste säger en del, det skulle han ALDRIG gjort förut.
Han fick MVG, på detta provet oxå.

Jag blev så glad så tårarna trängde fram, jag har ju fått lära mig här i västerås att det är helt okej att gapa rätt ut när man har lust, så jag vrålade i telefon, "du e bara såååå bäääääst"...
(Behöver jag säga att folk tittade, men bara för en sekund,.. precis som.. jaha okej, attention-folk minsann) *s*

Precis som förra gången undrar en lärare, varför han sitter i lugna rummet... suck och dubbelsuck
Och återigen, så undrar jag varför man har inställningen att dom som sitter i lugna rummet o gör sina prov är "mindre begåvade".
För det är faktiskt det man säger egentligen.
Får man MVG bör man väl inte sitta där..

Men det är ju just därför han får MVG!!! För att han får sitta där i lugn och ro, och får använda dator!!

När ska dom förstå detta!
Nu har jag fått ideér till hur man kan föreläsa, jag känner att det börjar bli dags att jobba för att vända dessa attityder....

punkta sluta

Bältros vs vattkoppor

Jag ska inte starta med ett gnällinlägg om hur det inte gått att blogga på flera dar... för det får man nog läsa till leda ändå... *gnäll gnäll*


När det gäller bältros, så står det att läsa på dom flesta sidor som behandlar ämnet att man INTE kan bli smittad av någon som har vattenkoppor, men det omvända går.

Det är FEL, man kan visst bli smittad och få bältros av vattkoppviruset.
Däremot så smittar inte bältros via luften som vattkoppor gör, men vid beröring med det ena eller andra så är det så.

Min sambo har fått bältros....
Han ringer sjukvårdsupplysningen igår, och pratar med dom en lång stund. Dom säger till honom att det händer bara inte att han skulle få bältros i samband med barnens vattkoppor. Det är en chans på miljonen.
Men att det ändå låter misstänkt likt får han till svar, och att han ska avvakta.

Av en slump så träffar han på en kompis fru, som är sjuksköterska och visar henne utslagen, och hon skickar genast iväg honom till läkare.

Där konstateras alltså att han har bältros.
Läkaren säger också till honom att det är olyckligt att man får informationen att man inte kan bli smittad med detta av vattkoppor.
Han visar honom en läkarbok, och där står klart och tydligt att det är fullt möjligt.

Har lust att maila alla sidor där det står nåt annat och upplysa om att detta är fel.
Det kan ju faktiskt bli riktigt farligt om man har nedsatt immunförsvar eller annat, och blir smittad.
Har man otur så kan man få det i ansiktet, och det kan sätta sig på ögonen med påföljden att man kan bli blind. Svåra smärtor kan också åtföljas under resten av livet.

Det finns medicin mot viruset, men då bör man komma in inom 72 timmar efter att symptom visat sig...

Jäkla olyckligt... man tycker ju att all sjukvårdspersonal faktiskt bör veta sånt här....


Nu kan jag andas igen..... när jag äntligen kan blogga *s*

Alla, någon och envar....

Jag hittade en så bra historia som jag måste delge här, den ska jag förstora i A-5-format, och hänga upp nånstans i huset ;)

Det här är historien som handlar om fyra personer.

Alla, Någon, Vem-som-helst, och Ingen
Ja det var så dom hette.

Ett arbete skulle utföras och Alla trodde att Någon skulle göra det.
Vem-Som-Helst kunde göra det, men Ingen gjorde det.
Någon blev arg därför att det var Allas uppgift.
Alla trodde att Vem-Som-Helst kunde göra det, men Ingen ansåg att Alla skulle strunta i det.
Det slutade med att Alla skyllde på Någon när Ingen gjorde vad Vem-Som-Helst skulle ha gjort!!!



Helt lysande, fick läsa den två gånger för o få in det i skallen.... sen gapskrattade jag... urbra ;)

Igår tog jag trötthetspris...

Allvarligt talat.... igår slog jag rekord... 20.30 somnade jag med datorn i knät, händerna placerade på tangentbordet....

Är det nåt fel eller??? ;)
Var väl ändå för väl att jag inte tryckte på massa tantgenter när jag sov, kunde ju raderat hela datorn ju ;)

Men som vanligt då slog jag upp gluggarna 5.45....
Fin soluppgång på utsidan... men jag oooorkade inte ta kort idag... o för den delen kan det bli tjatigt med samma motiv oxå hela tiden ;)

Idag ska utställningen vi har på biblioteket plockas ner...
Jag räknar med dig Perlen ;)...
Nickan???

När jag tänker efter är det inte konstigt att jag klubbades isäng så tidigt igår.... först hade jag boendestödet på förmiddan o så arbetsterapeuten på eftermiddan... sammanlagd paus  1½ timme emellan besöken... direkt hämtning av barn efter arbetsterapeuten..
jojo.... det är nog inte konstigt att natten kom så tidigt för majsan igår ;)
image219

Jag vill ha ordning!!!!

Men det är nog bara o ge upp.... eller...

Ramlar det ut saker ur era skåp hemma när ni öppnar dörren?
Hamnar era saker varsomhelst i köksskåpen, så man i princip aldrig hittar dom mer?

Får ni vansinnesutbrott varje gång ni ska leta efter en visp?

nähä..... men så är det här... och jag är såååå trött på de..
Varför är det så svårt, och varför kan det aldrig bli som jag vill?

Det behöver inte va perfekt.... men det vore bra faktiskt om man såg vad som fanns i skåpen...

Men eftersom jag då räknas som "höginkomsttagare".... (enligt centern) så borde jag väl ha råd att hyra in någon som fixade detta???

Konstigt... men det har jag inte ändå...
Räknas det som hushållnära tjänster? Kan man dra av det?

Det är lite väl mycke pengar, men om man inte fixar det själv kanske det är värt dom, istället för att må piss varje gång man öppnar ett skåp?
Kolla här:
http://www.iordning.com/

Eller jag kanske ska göra det själv, enligt den här modellen:
http://www.lauramagasin.se/Sites/Laura/Default____34587.aspx

Det är bara de att jag har försökt så många gånger själv...... det tenderar ändå att bli likadant igen... suuuck..

Men jaja.... morgonstund har guld i mun ;)

 

Är det påsklov????

nääää......
Hur kan man glömma de??
Jo, om man är mamma majsan kan man ;)

Var sååå stressad igår när jag o sonen körde hemåt efter storhandlingen, var stressad över hans hemkunskaps-läxa som vi inte fått till ännu....
Jag sa att jag faktiskt inte orkade göra det som igårkväll...
Han bara blängde på mig....
Men det är ju ingen skola i morrn... daaah..

eeeh.... *harkel* men va sköööönt...
Så då kommer kul-morronen snart.... få iväg yngste sonen till fritids.... han fick ett tokbryt igår för han skulle dit, men han behöver verkligen komma iväg på lite annat....

Igår glömde vi hans mediciner.... say no more ;)
Jag blev så intresserad av o höra vad som händer i honom när den glöms... med tanke på mitt tidigare inlägg..
Jag fråga, vad får du för bekymmer när du inte har din medicin?

Svaret kommer sekundsnabbt...

skäll...

*s* vi brast ut i gapskratt allihop, han är för underbar..
Var kanske inte sånt jag tänkte på, men men ;)

Lite morgonhimmel..... 2 bilder i lite olika tappning ;)

 

Ha en bra dag old folks ;)

måste sova ...zzzzzzz

fastnade i photoshop o nu gick luften helt ur mig....

hade en del funderingar att srkiva om... men jag orkar bara inte nu ;)

det får bli i tidiga morgonkvisten.... jag är ju uppe före tuppen igen....


Najti najti....

(hoppas nu jag inte glömt vad jag skulle skriva när jag sovit klart.. haha )

image265

INTE glad påsk :(

Även om det nu KUNDE blitt lite glatt... så är det faktiskt över nu...

Nu var det dags för nästa vattkopp-epidemi.... stööööön......


Vad har jag gjort för ont??

Nu blir det till o va hemma hela nästa vecka, instängd och uttråkad....

Och jag som behöver ledigt efter ledigheten..... *andas andas andas*

Nu fick jag panik..... ... jag måste ta några timmar ledigt i helgen då, så jag får hämta andan lite inför veckan som kommer ......

gnäll gnäll :(

Var är mina lugna mornar??

Mina älskade tysta mornar är tydligen nu ett minne blott....

Plötsligt så ska barnen slå upp sina gluggar strax efter 6 på morron....
Men då vill ju JAG sitta här vid min dator o läsa bloggar och kommentera.... själv..

Men nähä..... tio över 6.... MAAAAAAAMMAAAAAAAA..... PAAAAAPPAAAAAA...

suck....

nåja, så länge dom är glada o leker utan att slå ihjäl varandra får jag väl va nöjd...

Senare ska jag ta ett foto på det eeeenooormt vackra vädret vi har *not* om jag nu vågar mig ut, risken är att jag blåser all världens jäkla väg, och KALLT är det också... -5 grader... och halv storm... hur många grader kan man lägga på då?? 10 till.... är det -15 i vinden kanske...

Nähä.... det blir till o va inne idag oxå.... och ungarna lär väl få dåndimpen...
Igår eftermiddag fick jag plocka fram gipsfigurer som jag lagt undan, och vi målade så vackert... till o med yngste sonen var med ;) jäättemysigt...

Han undrade varför man ska ha vit färg.... det syns ju ändå inte på vita gipsfigurer...
Jag förklarade att vitt var en väldigt viktig färg, som man kan använda för att göra färger ljusare....

åååååhhh..... jaha sa han, då har jag lärt mig nåt nytt om målning idag igen då....
Han e så underbar ;)
Intresset för bild och målning är stort hos honom.... jag ska ta o lägga in kort på några bilder han gjort till sin syster o satt på hennes matstol.....

kommer senare... min lilla konstnär ;)
nu ska jag besöka er alla där ute i cybern...

äntligen ser dagen sitt slut...

denna dag en ääääär lååååång....

nu ligger minstingarna...
den äldste pojken är på Lan-party..
yngste sonen spelar dator.... *förvånad*

gubben han badar han... (inte i havet alltså)


och va skööönt o luuugnt o tyst här är ;)

jag ska kolla på hjälp kl halv 10----  om jag inte somnat innan dess *s*
seeeen ska jag sova ;)

idag har jag bara rantat runt känns det som.... hade städning av hallen idag... o fanken vilken tid de tog.... för plötsligt var det något i hallen som skulle till ett skåp i köket?!??! o då blev jag fast i de skåpet och börja röja där.... tillbaks till hallen...... o hitta grejer som skulle till arbetsrummet.... o shit va det såg ut där.... hmmmm

tillbaks till hallen.... massa kläder där som skulle till tvätt....... hamna i badrummet o kom på mig med att sortera tvätt därinne??!?!?
tillbaks till hallen...... hmpf..... kläder som inte ska hänga där.... kanske skulle ta dom till källarn..... hmm nåja.... nu räcker de...

det tog 2 timmar att städa en hall på 4 kvadrat?!?!?

kanske hade det tagit en kvart, om jag kunnat hålla mig till hallen då...
fyyy så trött jag blir när jag far runt sådär....

har dagen vart lika lång o trist för alla???

Tidigare inlägg Nyare inlägg
Dagens namn:

Bloggens startsida

Sök i bloggen