När jag tänker på åren med sonen, då man fått åka slalom mellan konflikter och vardagsbestyr för att undvika en krasch, så har jag lärt mig en massa oxå.

Jag ser den stora fördelen att faktiskt ha ett barn med npf....
Man lär sig vad som är viktigt att bråka om, och vad som är mindre viktigt eller inte alls ;)

Jag har funderat på det sista dagarna då jag känt blickar från andra föräldrar, när jag lämnar barnen till dagis, iförda endast linne, shorts och solhatt.... *harkel*

Oansvariga hemska mamma, ja det kanske dom tänker. För sååå varmt är det inte. Tydligen inte då andra barn kommer klädda i tjocka jackor, tröja under och mössa. Men sååå kallt är det väl inte heller å andra sidan.

Men vi har 45 grader i vårt vardagsrum när solen gassar här på morron, så mina tjejer är inte direkt sugna på att klä sig varmt då ;)
Och varför ta en sån onödig konflikt på morron, och starta dagen med bråk?
Dom lär ju inte heller frysa ihjäl den lilla biten till dagis, dessutom åker vi bil.

Bara jag ser till att dom har mer kläder på dagis, så tar dom ju på sig sen ändå.

Det här är en av många saker jag väljer att inte ta en konflikt om. Men jag ser ju att dom flesta andra faktiskt gör det. För DOM är det kanske världsviktigt. För MIG är detta en bagatell.

Med viljestarka barn lever man hela tiden i gränslandet till totalkrasch. Dom konflikter som är viktiga då att ta, är ´när det är fara för liv och hälsa. Inte annars.

Häromdan fick jag höra att 4-åringen va sur för hon inte fick ha sina nya fantastiska gummistövlar på sig. Med anledning att det blir för varmt. Men, kan hon inte få upptäcka det själv då?
Barn älskar ju vissa saker dom får, och en del till o med sover med sina nya skor på natten ;)

Igår var det utflykt och jag hjälpte henne på med väst och väska. Hon var lessen, för hon ville ha sina stövlar på sig, och det vågade hon inte säga högt, för hon kände att hon inte skulle få.
Hon viskar till mig.....
Och jag talar om för personalen att hon vill ha stövlarna.
Operation övertalning startar om varför hon inte ska ha stövlar, ingen annan har, och det blir så varmt.

Återigen, en helt onödig konflikt som resulterar i att ungen är jättelessen.
Jag säger att jag inte tycker det är något att tjafsa om, låt henne ha sina stövlar, det är väl inte hela världen.

Och varför ska man göra som alla andra???
Just det störde mig otroligt mycket. Nä, du kan inte ha stövlar, ingen annan har de... men OCH???

Man får inte gå sin egen väg, man får inte vara sig själv, utan ska följa strömmen. Stick för guds skull inte ut på något sätt.
Det lär vi barnen tidigt, och ve och fasa, för alla dessa våra barn, som aldrig nånsin är eller kan bli som alla andra.
Inte är det konstigt att dom har det än jävligare...... dom passar ju inte in, i den mallen som bestäms.

Och hur är alla andra? Vem bestämmer normen ? Gör du det? Gör jag det?
Bestämmer man inte själv hur man vill vara, eller hur man vill klä sig? Det trodde då faktiskt jag....

En mycket tuff 4-åring lämnade jag till dagis idag, i shorts, gummistövlar, uppknäppt jacka och ett hårband hon själv har satt upp håret med, så håret stod på ända...
Hon va så fräck i detta, och so what om ingen annan hade stövlar, hon va coolaste ungen av alla ;)

Nä vi ska inte bråka om småsaker med barnen, det hämmar dom bara känner jag...

tack för nu....