Dikta på proffsnivå

Hos Cyberspunken

hittade jag något för alla diktare, gå in o kika och skriv nåt fint du med, såhär blev min ;)


Att födas. Man kan inte protestera
Och inte har man kunnat förutspå
Man lyder snällt, men undrar varför då Men Varför?
verkar ingen acceptera  

Man vet att detta inte får fallera
Man skriker så man närapå blir blå
Och alla dumma töntar ska man klå
Ens kropp, ens minne ­ allt tycks haverera  
Kan någon enda människa förklara!

Men allt man kan få fram nu är ett skrik
Det är ens öde, att man dömts att vara  
Man får en filt.
Man tuggar på en flik
Man äger varken vilja eller snara
Man tvingas hålla ut tills man blir lik

Ensam

Det sägs ibland att ensam är stark.
En ensam själ, som fladdrar i vinden,
i väntan på att ta mark.

Ibland är marken utom synhåll,
oftast är den alldeles för nära, och landningen blir hård.

Att ta mark, kan betyda styrka,
att ta mark, kan betyda slutet.

Hur du landar, är upp till dig själv.

Det är svårt att landa mjukt, när tårarna skymmer sikten.
Landar du mjukt, har du haft tur.

Någon har torkat dina tårar,
dom mjuka servetterna, efter dina tårar, tar emot när du kommer ner.

Smällen blir tuff, för den, ingen har torkat tårarna för.

Hur landar jag idag?

Dagens namn:

Bloggens startsida

Sök i bloggen