Dyslexiutredning..
Japp, nu kommer nästa krig.... suck...
Som många säkert vet så kontaktade jag en privatutredare då kommunens rutiner för dessa utredningar är obefintliga...
Jag skickade ju sedan fakturan till kommunen.
Tror ni den är betald????
Nääääää... självklart inte...
Utredaren vill sända den till inkasso, och säger att det då blir jag som drabbas och det är ju synd..h mmmm
Jag får äntligen tag på handläggaren på kommunen.... kanske på kafferasten... för det är ju sammanträde mellan 8-17 måndag - fredag.... tur att dom har o göra tänker jag...
Kommunen säger likadant, att fakturan är mitt ansvar tills den tagits upp i arbetsutskottet, eftersom jag skickade den till dom.
Jag ifrågasätter varför dom ännu inte tagit upp den på sina oändliga möten, då det gått två månader... det kunde han inte svara på.... han kunde heller inte svara på när nästa möte skulle hållas..
Men jösses.... inte konstigt att inget funkar i den här kommunen om dom inte ens vet när dom har möte???
Majsan tyckte dock det var märkligt att fakturan skulle vara mitt ansvar... den är ju faktiskt ställd till kommunen..
Ibland bara älskar jag min asperger ;)..... leta info, leta fakta... vad när hur gäller ....
Ett samtal till Intrum Justitia redde ut oklarheterna...
Och ett mail till kommunen blev resultatet.... självklart bifogat till förvaltningschefen, och ordförande i nämnden... för säkerhets skull klicka jag i "begär läskvitto" för att ingen ska kunna säga att dom inte sett .. hehe
Mailet:
Hej Jens.
Refererar till vårt samtal idag 28/2 angående en faktura på dyslexiutredning. Ärendenr: F******
Jag har varit i kontakt med Intrum Justitia i Göteborg angående oklarheten kring vem som bär ansvaret för fakturan.
Fakturan är ställd till Förskole & Grundskoleförvaltningen, Kungsbacka Kommun.
Uppdragsgivare är således kommunen.
Vem som stoppar fakturan i kuvertet och skickar den vidare har alltså inget med vem som är betalningsansvarig att göra.
En faktura ska enligt Intrum Justitia bestridas inom 8 dagar, eller betalas inom 30 dagar.
Utredande Konsult kommer att sända ut en påminnelse omedelbart.
Den kommer att adresseras till Kungsbacka Kommun och dig som handläggare.
Uppkomsten till utredningen, och att fakturan sedan sänts till kommunen förklarar jag i följebrev till fakturan.
Kommunen är ytterst ansvarig för att skolorna främjar för en lika skolgång för alla elever, där alla får möjligheter att klara sin skola utefter sina egna behov.
Trots år av påtryckningar om en dyslexiutredning, har jag blivit nekad en sådan. Utredningen visade ju mycket riktigt på en svår problematik.
Skolan har brustit i sitt ansvar att tillgodose M:s behov, han har pga detta kommit långt efter i sin utbildning.
Det hade kunnat avhjälpas med rätt stöd från början.
Jag finner det också mycket märkligt att man ännu inte tagit upp ärendet i arbetsutskottet, då det gått 2 månader sedan fakturan kom till er kännedom.
Om det finns några oklarheter är du välkommen att höra av dig till mig. /slut mail.....
Jomen.... jag förstår inte att dom orkar tjabbla med mig, för jag har ju en uthållighet som överträffar varenda åsna som möjligen kan finnas i världen....
Tråkigt nog så drabbar ju detta utredaren som inte har fått sina pengar, och tyvärr får hon sitta i mellan för att jag ska driva igenom detta, av ren princip.
Dom förhalar detta nu förstås, för det bästa är ju om jag ger mig och betalar.... för tänk om dom måste betala... hur många fakturor kommer dom få sen från andra föräldrar... moahahahahaha....
Jag tänker INTE hålla tyst om att det går väldans bra att sända räkningar på utredningar till kommunen.....
Och jag är säker på att jag får rätt om det går till högre instanser... moahhahhahaha
Som många säkert vet så kontaktade jag en privatutredare då kommunens rutiner för dessa utredningar är obefintliga...
Jag skickade ju sedan fakturan till kommunen.
Tror ni den är betald????
Nääääää... självklart inte...
Utredaren vill sända den till inkasso, och säger att det då blir jag som drabbas och det är ju synd..h mmmm
Jag får äntligen tag på handläggaren på kommunen.... kanske på kafferasten... för det är ju sammanträde mellan 8-17 måndag - fredag.... tur att dom har o göra tänker jag...
Kommunen säger likadant, att fakturan är mitt ansvar tills den tagits upp i arbetsutskottet, eftersom jag skickade den till dom.
Jag ifrågasätter varför dom ännu inte tagit upp den på sina oändliga möten, då det gått två månader... det kunde han inte svara på.... han kunde heller inte svara på när nästa möte skulle hållas..
Men jösses.... inte konstigt att inget funkar i den här kommunen om dom inte ens vet när dom har möte???
Majsan tyckte dock det var märkligt att fakturan skulle vara mitt ansvar... den är ju faktiskt ställd till kommunen..
Ibland bara älskar jag min asperger ;)..... leta info, leta fakta... vad när hur gäller ....
Ett samtal till Intrum Justitia redde ut oklarheterna...
Och ett mail till kommunen blev resultatet.... självklart bifogat till förvaltningschefen, och ordförande i nämnden... för säkerhets skull klicka jag i "begär läskvitto" för att ingen ska kunna säga att dom inte sett .. hehe
Mailet:
Hej Jens.
Refererar till vårt samtal idag 28/2 angående en faktura på dyslexiutredning. Ärendenr: F******
Jag har varit i kontakt med Intrum Justitia i Göteborg angående oklarheten kring vem som bär ansvaret för fakturan.
Fakturan är ställd till Förskole & Grundskoleförvaltningen, Kungsbacka Kommun.
Uppdragsgivare är således kommunen.
Vem som stoppar fakturan i kuvertet och skickar den vidare har alltså inget med vem som är betalningsansvarig att göra.
En faktura ska enligt Intrum Justitia bestridas inom 8 dagar, eller betalas inom 30 dagar.
Utredande Konsult kommer att sända ut en påminnelse omedelbart.
Den kommer att adresseras till Kungsbacka Kommun och dig som handläggare.
Uppkomsten till utredningen, och att fakturan sedan sänts till kommunen förklarar jag i följebrev till fakturan.
Kommunen är ytterst ansvarig för att skolorna främjar för en lika skolgång för alla elever, där alla får möjligheter att klara sin skola utefter sina egna behov.
Trots år av påtryckningar om en dyslexiutredning, har jag blivit nekad en sådan. Utredningen visade ju mycket riktigt på en svår problematik.
Skolan har brustit i sitt ansvar att tillgodose M:s behov, han har pga detta kommit långt efter i sin utbildning.
Det hade kunnat avhjälpas med rätt stöd från början.
Jag finner det också mycket märkligt att man ännu inte tagit upp ärendet i arbetsutskottet, då det gått 2 månader sedan fakturan kom till er kännedom.
Om det finns några oklarheter är du välkommen att höra av dig till mig. /slut mail.....
Jomen.... jag förstår inte att dom orkar tjabbla med mig, för jag har ju en uthållighet som överträffar varenda åsna som möjligen kan finnas i världen....
Tråkigt nog så drabbar ju detta utredaren som inte har fått sina pengar, och tyvärr får hon sitta i mellan för att jag ska driva igenom detta, av ren princip.
Dom förhalar detta nu förstås, för det bästa är ju om jag ger mig och betalar.... för tänk om dom måste betala... hur många fakturor kommer dom få sen från andra föräldrar... moahahahahaha....
Jag tänker INTE hålla tyst om att det går väldans bra att sända räkningar på utredningar till kommunen.....
Och jag är säker på att jag får rätt om det går till högre instanser... moahhahhahaha
En skola för alla....
Är det en utopi.... eller fullt möjligt???
Jag börjar för första gången på allvar tro, att det är fullt möjligt....
Idag kom yngste sonen hem med ett svenskaprov..... Jag fick nästan andnöd, av glädjen och se hans resultat....
Jag vet inte vad maxpoängen var, och det spelar inte alls nån roll i sammanhanget.
Men sonen själv sa att det var 30p, bara för att den som alltid får alla rätt på proven hade just 30 p....
Sonen hade 28,5...........
YEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEES!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Han är sååååååå braaaaaa!!!!!!!
Man har gjort precis det som jag TJATAT om i alla år.... bortsett från hans funktionshinder, i detta fallet dyslexin och tittat på hans KUNSKAP.......
Han stavar som en kråka ;) MEN han kunde svaren och det är ju just det som är viktigt.
En STOOOOOR eloge till lärare som jobbar på detta vis, så även våra barn kan få en chans att lyckas någon gång....
Han är sååå stolt, han bara ler.... och han är GLAAAAD idag,,... väldigt glaad.... (läs högt i taket-glad... phu)
Självklart så får han denna av mamma *snyft*
Jag börjar för första gången på allvar tro, att det är fullt möjligt....
Idag kom yngste sonen hem med ett svenskaprov..... Jag fick nästan andnöd, av glädjen och se hans resultat....
Jag vet inte vad maxpoängen var, och det spelar inte alls nån roll i sammanhanget.
Men sonen själv sa att det var 30p, bara för att den som alltid får alla rätt på proven hade just 30 p....
Sonen hade 28,5...........
YEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEES!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Han är sååååååå braaaaaa!!!!!!!
Man har gjort precis det som jag TJATAT om i alla år.... bortsett från hans funktionshinder, i detta fallet dyslexin och tittat på hans KUNSKAP.......
Han stavar som en kråka ;) MEN han kunde svaren och det är ju just det som är viktigt.
En STOOOOOR eloge till lärare som jobbar på detta vis, så även våra barn kan få en chans att lyckas någon gång....
Han är sååå stolt, han bara ler.... och han är GLAAAAD idag,,... väldigt glaad.... (läs högt i taket-glad... phu)
Självklart så får han denna av mamma *snyft*
Vi vill ha ett hem NUUU!!
Vi söker ett hem. Vi är två supergoa bröder som letar med ljus och lykta efter ett hem fyllt med kärlek och omtanke.
Vi är väldigt vana vid barn då vi växt upp i en stor familj.
Vi måste hitta ett hem denna veckan, för vår familj kan inte ha oss kvar längre....
Vill du ta hand om någon av oss?
Är det någon som vill ta hand om en av dom underbart goa söta pälsbollarna?
Eller känner ni någon... som känner någon... som kanske känner nån annan... som gärna vill ha en kelig go misse?
Tyvärr så måste vi ta bort dom om vi inte kan hitta ett hem... och jag skulle helst se att dom fick fortsätta vara änglar på jorden.....
Vi väntar denna veckan ut, och hoppas någon hör av sig....
Snyft....
Vi är väldigt vana vid barn då vi växt upp i en stor familj.
Vi måste hitta ett hem denna veckan, för vår familj kan inte ha oss kvar längre....
Vill du ta hand om någon av oss?
Är det någon som vill ta hand om en av dom underbart goa söta pälsbollarna?
Eller känner ni någon... som känner någon... som kanske känner nån annan... som gärna vill ha en kelig go misse?
Tyvärr så måste vi ta bort dom om vi inte kan hitta ett hem... och jag skulle helst se att dom fick fortsätta vara änglar på jorden.....
Vi väntar denna veckan ut, och hoppas någon hör av sig....
Snyft....
Kedjebrev
Det här med kedjebrev... jag blev ju rätt irriterad på dessa meningslösa dravelmail som ramlar in lite då o nu i inboxen.... läs om det här http://majsan67.blogg.se/2008/february/ska-man-fa-daligt-samvete.html
Idag fick jag det roligaste kedjebrevet på länge, precis vad jag behövde ;)
Var bara tvungen att delge det här...
Exempel på kedjebrev..
Den här är rätt skön! ~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
Idag fick jag det roligaste kedjebrevet på länge, precis vad jag behövde ;)
Var bara tvungen att delge det här...
Exempel på kedjebrev..
Den här är rätt skön! ~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
Kära ni!
Ett stort tack till alla som skickat mig emails under året...
Jag måste sända ett speciellt tack till den som skickade mailet ang kiss i
klistret på kuverten, ber nu alltid någon annan slicka mina brev.
Jag har numera inga sparade pengar eftersom jag gav allt till en sjuk
flicka (Penny Brown) som var nära att dö på ett sjukhus för 1 387 258:e
gången.
Inte har det kommit några pengar från Nigeria banken som ville dela 7
miljoner dollar med mig för att jag låtsades att vara en bortkommen
släkting till en kund som dött.
Jag behöver inte längre oroa mig för min själ eftersom jag har 363 214
änglar som ser efter mig och ett helgon som garanterat mig lycka.
Jag har också under året lärt mig att mina böner bara får svar om jag
sänder mailet vidare till 7 av mina vänner inom 5 minuter.
Jag dricker inte Coca Cola längre eftersom att det kan jag rengöra
toaletten med.
Jag kan inte längre köpa bensin utan att prata med någon som kan vakta
bilen medan jag går in på macken och betalar, så att inte någon
seriemördare kryper in i baksätet.
Jag kan inte längre gå till ett varuhus eftersom att någon kan droga mig
med parfymprover och sedan råna mig.
Jag kan inte längre svara i telefonen eftersom att någon kan be mig slå
ett nummer som gör att jag få en telefonräkning för samtal från Jamaica,
Uganda, Singapore eller Uzbekistan .
Tack till dig som skickade mailet om den afrikanska spindeln, nu kan jag
inte använda någon annan toalett förutom min egen eftersom att spindeln
kan sitta under toalettringen och biter den mig i rumpan dör jag direkt.
OCH du tack för dina goda råd...
Jag kan inte ens plocka upp en 20:a som jag tappar på parkeringsplatsen,
eftersom att det antagligen finns en sexförbrytare i buskarna som väntar
på att jag ska böja mig framåt...
Å du...
OM du inte sänder detta e-mail till minst 144 000 personer inom de närmsta
70 minuterna kommer en skata med smittsam diarré landa på ditt huvud och
du blir aldrig frisk igen...
Jag vet att det låter otroligt men det har faktiskt hänt en grannes, före
detta grannes, ex flickväns mammas andra mans kusins frisör....
By the way... en syd amerikansk forskare har efter långa studier upptäckt
att människor med låg IQ som har oregelbundet sex, alltid läser mail med
handen på musen...
Å du, försök inte att skylla ifrån dig... det är för sent..
Photoshop
Alltså antingen har jag fått ett plötsligt anfall av åldersnoja.... eller också tycker jag bara de är jäkligt kul att laborera i photoshop...
vi kör på det sistnämda för säkerhets skull ;)
Nån som vill ha en makeover?? Kolla så snygg man kan bli... hahahhaa
Eller också, så kan man roa sig med att göra seriebilder av sina barn... jaja... det märks väl för väl att jag hur mycke tid som helst i heeeela världen.... *himlar me ögona*
min fina lilla kille ;)
en liten tös... som tyvärr tappat näsan på vägen... *s* jaja... jag lär mig väl nån gång...
Hmm... undra vem vi ska transformera nu.....hehe... *gnuggar händerna*
vi kör på det sistnämda för säkerhets skull ;)
Nån som vill ha en makeover?? Kolla så snygg man kan bli... hahahhaa
Eller också, så kan man roa sig med att göra seriebilder av sina barn... jaja... det märks väl för väl att jag hur mycke tid som helst i heeeela världen.... *himlar me ögona*
min fina lilla kille ;) en liten tös... som tyvärr tappat näsan på vägen... *s* jaja... jag lär mig väl nån gång...Hmm... undra vem vi ska transformera nu.....hehe... *gnuggar händerna*
Särskolan
Ja det är ju ett hett ämne nu... lite överallt. Särskolans vara eller icke vara....
Visste ni att dom flesta som går särskolan automatiskt slussas ut i daglig verksamhet?
Ingen frågar eller utreder behovet hos individen, eller hur mycket personen klarar och kan.... nä, har man gått i särskolan vet man inte bättre än att vara på just, dagcenter....
Unga vuxna som hamnar på dagcenter har ökat med 174 procent på 6 år!!!!!!
År 2006 var det 26 000 personer som "arbetade" på dagcenter....
Kan ni gissa hur många av dom som slussades ut i "riktigt" arbete???
EN PROCENT,....... 1 enda futtig liten procent.
Dom tvingas leva på aktivitetsersättning, 7000:- i månaden.... FÖRE skatt.....
Med tanke på hur många som felaktigt skrivs in i särskolan så kan jag bara tänka mig hur många ungdomar på dagcenter runt om i landet som mycket väl skulle klara ett riktigt arbete, med riktig lön, med lite stöd och hjälp.
Det är skrämmande hur vi kan slösa bort så mycket resurser och kunskap som dessa ungdomar besitter.
Självklart så finns det dom som verkligen behöver den här formen, som daglig verksamhet, och för dom är det underbart att det finns. Men för dom som är medvetna om sig själva, och livet runtomkring, så är det här ju katastrof.
Ibland ges man inget annat val, än att skriva in sitt barn i särskolan, man känner sig tvingad och vacklar i sin tro på sitt barn, sin tro på sig själv som förälder. Man skriver under, och håller andan och hoppas på det bästa. Den underskriften kan ödelägga hela ditt barns framtid.
I dom fall då man i princip "tvingas" till ett sådant val, är det ofta inte mycket man kan göra... om man inte vet något annat.
Men gör man ett medvetet val, att faktiskt välja den skolformen, så bör man noga betänka vad man stakar ut för framtid för sitt barn.
Självklart ska man gå i särskola om man faktiskt har en svårare utvecklingsstörning, skolformen som sådan är helt rätt då. Men har man ingen utvecklingsstörning, eller kanske en lätt sådan, är det inte alls självklart att man ska gå i särskola, bara för att man har svårare med inlärning, social samvaro etc....
Jag hade aldrig för avsikt att låta sonen gå i särskola hela grundskolan ut.... jag skulle skriva ut honom när jag som han trodde hade fått hjälp att komma ikapp... istället blev det tvärtom, han tappade.. han kunde mer än vad man trodde (sen kan man ju fråga sig varför dom inte utredde hans kunskaper mer ingående.. men okej)
Är det likadant på dom flesta särskolor, (vilket jag inte hoppas) så tycker jag oerhört synd om dessa barn som går där. Att göra någon sämre än vad den är..... är inte det misshandel??
Då kan jag förstå att man hamnar på dagcenter, ... hade man den minsta möjlighet att klara grundskolan, att klara att få ett riktigt arbete, så har den möjligheten tagits ifrån en om man hamnar i särskolan.....
Jag vill understryka att jag absolut inget har emot särskolan som sådan, det jag vänder mig emot är att alltför mycket barn skrivs in där på helt felaktiga grunder, detta måste få ett stopp NUUU.
Min son vill bli djurskötare på en djurpark.... nu har han möjlighet att nå dit...
Hade han gått ur särskolan... så hade han hamnat på trädgård och miljö.... och fått plocka skräp i rabatterna, och rensa ogräs...
Vilket jävla slöseri med resurser.... då sonen lär sig allt som finns att veta om dom djur som intresserar honom...
(får väl ändå tillägga att jag absolut INTE ser ner på någon som rensar ogräs och plockar skräp... MEN har man ett annat mål i sikte, och är medveten om sitt mål, DÅ har man defintivt inte där att göra)
Vill med detta inlägg få föräldrar att tänka en gång extra innan ett val att skriva in sitt barn i särskola.
Aktivitetsersättning har man rätt att få ändå, den möjligheten finns ialla fall, om man inte fixar ett arbete efter avslutad skola... Men går man ur särskolan..... då är det den enda möjligheten...
Vill DU leva på 7000:- brutto resten av livet, och aldrig ha möjlighet att spara ihop till resor, saker och annat du vill göra? Ska då ditt barn behöva göra det???
Visste ni att dom flesta som går särskolan automatiskt slussas ut i daglig verksamhet?
Ingen frågar eller utreder behovet hos individen, eller hur mycket personen klarar och kan.... nä, har man gått i särskolan vet man inte bättre än att vara på just, dagcenter....
Unga vuxna som hamnar på dagcenter har ökat med 174 procent på 6 år!!!!!!
År 2006 var det 26 000 personer som "arbetade" på dagcenter....
Kan ni gissa hur många av dom som slussades ut i "riktigt" arbete???
EN PROCENT,....... 1 enda futtig liten procent.
Dom tvingas leva på aktivitetsersättning, 7000:- i månaden.... FÖRE skatt.....
Med tanke på hur många som felaktigt skrivs in i särskolan så kan jag bara tänka mig hur många ungdomar på dagcenter runt om i landet som mycket väl skulle klara ett riktigt arbete, med riktig lön, med lite stöd och hjälp.
Det är skrämmande hur vi kan slösa bort så mycket resurser och kunskap som dessa ungdomar besitter.
Självklart så finns det dom som verkligen behöver den här formen, som daglig verksamhet, och för dom är det underbart att det finns. Men för dom som är medvetna om sig själva, och livet runtomkring, så är det här ju katastrof.
Ibland ges man inget annat val, än att skriva in sitt barn i särskolan, man känner sig tvingad och vacklar i sin tro på sitt barn, sin tro på sig själv som förälder. Man skriver under, och håller andan och hoppas på det bästa. Den underskriften kan ödelägga hela ditt barns framtid.
I dom fall då man i princip "tvingas" till ett sådant val, är det ofta inte mycket man kan göra... om man inte vet något annat.
Men gör man ett medvetet val, att faktiskt välja den skolformen, så bör man noga betänka vad man stakar ut för framtid för sitt barn.
Självklart ska man gå i särskola om man faktiskt har en svårare utvecklingsstörning, skolformen som sådan är helt rätt då. Men har man ingen utvecklingsstörning, eller kanske en lätt sådan, är det inte alls självklart att man ska gå i särskola, bara för att man har svårare med inlärning, social samvaro etc....
Jag hade aldrig för avsikt att låta sonen gå i särskola hela grundskolan ut.... jag skulle skriva ut honom när jag som han trodde hade fått hjälp att komma ikapp... istället blev det tvärtom, han tappade.. han kunde mer än vad man trodde (sen kan man ju fråga sig varför dom inte utredde hans kunskaper mer ingående.. men okej)
Är det likadant på dom flesta särskolor, (vilket jag inte hoppas) så tycker jag oerhört synd om dessa barn som går där. Att göra någon sämre än vad den är..... är inte det misshandel??
Då kan jag förstå att man hamnar på dagcenter, ... hade man den minsta möjlighet att klara grundskolan, att klara att få ett riktigt arbete, så har den möjligheten tagits ifrån en om man hamnar i särskolan.....
Jag vill understryka att jag absolut inget har emot särskolan som sådan, det jag vänder mig emot är att alltför mycket barn skrivs in där på helt felaktiga grunder, detta måste få ett stopp NUUU.
Min son vill bli djurskötare på en djurpark.... nu har han möjlighet att nå dit...
Hade han gått ur särskolan... så hade han hamnat på trädgård och miljö.... och fått plocka skräp i rabatterna, och rensa ogräs...
Vilket jävla slöseri med resurser.... då sonen lär sig allt som finns att veta om dom djur som intresserar honom...
(får väl ändå tillägga att jag absolut INTE ser ner på någon som rensar ogräs och plockar skräp... MEN har man ett annat mål i sikte, och är medveten om sitt mål, DÅ har man defintivt inte där att göra)
Vill med detta inlägg få föräldrar att tänka en gång extra innan ett val att skriva in sitt barn i särskola.
Aktivitetsersättning har man rätt att få ändå, den möjligheten finns ialla fall, om man inte fixar ett arbete efter avslutad skola... Men går man ur särskolan..... då är det den enda möjligheten...
Vill DU leva på 7000:- brutto resten av livet, och aldrig ha möjlighet att spara ihop till resor, saker och annat du vill göra? Ska då ditt barn behöva göra det???
Kvinnor med ADHD
Idag hittade jag en artikel.... att vara kvinna och ha ADHD...
Vilken enorm lycka det är att läsa om hur andra har det. Vilken lycka att läsa att det ÄR så svårt att hålla ordningen, att det helt enkelt är en omöjlighet emellanåt. Hur man än gör, vänder och vrider, så är kaoset ett faktum ändå ganska omgående...
Att läsa om någon annans ständigt dåliga samvete över att inte kunna hjälpa sina barn med ordningen, för att det är så svårt för en själv.
Jo, det är lycka att läsa, på ett sätt.... men samtidigt frustrerande... vad GÖR man för att få ordning? Får man någon hjälp med detta?
Frågor man ställer sig är förstås, om man nånsin kommer att klara det så man kan trivas, och slippa va hyperstressad och ha ångest.... eller är det verkligen så att det alltid kommer att va såhär???
Intressant... måste starta forskning i ämnet....
här kan ni i alla fall läsa om dessa kvinnor...
http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/psykologi/artikel_895533.svd
Vilken enorm lycka det är att läsa om hur andra har det. Vilken lycka att läsa att det ÄR så svårt att hålla ordningen, att det helt enkelt är en omöjlighet emellanåt. Hur man än gör, vänder och vrider, så är kaoset ett faktum ändå ganska omgående...
Att läsa om någon annans ständigt dåliga samvete över att inte kunna hjälpa sina barn med ordningen, för att det är så svårt för en själv.
Jo, det är lycka att läsa, på ett sätt.... men samtidigt frustrerande... vad GÖR man för att få ordning? Får man någon hjälp med detta?
Frågor man ställer sig är förstås, om man nånsin kommer att klara det så man kan trivas, och slippa va hyperstressad och ha ångest.... eller är det verkligen så att det alltid kommer att va såhär???
Intressant... måste starta forskning i ämnet....
här kan ni i alla fall läsa om dessa kvinnor...
http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/psykologi/artikel_895533.svd
Jag sover inte alls för lite...
så deee så ;)
Idag har jag varit om möjligt ännu tröttare, helt makalöst...
Vid lunch kom min store pojk hem....
VAAAAD gör du hemma???
Mamma, jag är så skiiittrött, helt slut. Och så jävla arg, jag slog sönder en grej till biljardbordet i skolan...
Du gjorde VAD????
HAN, den lugnaste lugnaste av alla... det är ju inte sant...
Men han kände att han var tvungen att åka hem innan han skulle gå upp i atomer....
Det e nåt konstigt sa han jag är aldrig så lättretlig... och så lite ADHD på det oxå gör ju inte saken bättre.. haha..
Så jag visste de, det ÄR nåt annat än för lite sömn för mig... för jag är också fruktansvärt lättretlig, igår var jag vansinnigt irriterad.
Usch, vill inte bli sjuk nu.. har inte tid me de.... kanske är det rabies??? eller arabies som yngste sonen säger ;)
Idag fick jag mail från svt, en mamma har kontaktat dom och ville ha kontakt med mig.... Vi har pratat i telefon först i 2 timmar,.... och sen 1 timme till *s*
Och hon bor i samma kommun... hoho...
Jag blev såååå glad, för det var min önskan när vi ställde upp på detta, kan det hjälpa EN endaste människa så är det värt varenda minut av arbete.
Och programmet hade gett dom nya krafter, att kämpa vidare ...
Det är en seger i sig bara det ;)
Trots min obeskrivliga trötthet är jag så uppfylld över glädjen att kunna hjälpa någon ....
nu ska jag surfa runt för snart måste jag nog sova... säger dom som tror sig veta bättre .. *fnys*
jaaaa.... miccan... jag ska gå o nanna i tid ;)
Idag har jag varit om möjligt ännu tröttare, helt makalöst...
Vid lunch kom min store pojk hem....
VAAAAD gör du hemma???
Mamma, jag är så skiiittrött, helt slut. Och så jävla arg, jag slog sönder en grej till biljardbordet i skolan...
Du gjorde VAD????
HAN, den lugnaste lugnaste av alla... det är ju inte sant...
Men han kände att han var tvungen att åka hem innan han skulle gå upp i atomer....
Det e nåt konstigt sa han jag är aldrig så lättretlig... och så lite ADHD på det oxå gör ju inte saken bättre.. haha..
Så jag visste de, det ÄR nåt annat än för lite sömn för mig... för jag är också fruktansvärt lättretlig, igår var jag vansinnigt irriterad.
Usch, vill inte bli sjuk nu.. har inte tid me de.... kanske är det rabies??? eller arabies som yngste sonen säger ;)
Idag fick jag mail från svt, en mamma har kontaktat dom och ville ha kontakt med mig.... Vi har pratat i telefon först i 2 timmar,.... och sen 1 timme till *s*
Och hon bor i samma kommun... hoho...
Jag blev såååå glad, för det var min önskan när vi ställde upp på detta, kan det hjälpa EN endaste människa så är det värt varenda minut av arbete.
Och programmet hade gett dom nya krafter, att kämpa vidare ...
Det är en seger i sig bara det ;)
Trots min obeskrivliga trötthet är jag så uppfylld över glädjen att kunna hjälpa någon ....
nu ska jag surfa runt för snart måste jag nog sova... säger dom som tror sig veta bättre .. *fnys*
jaaaa.... miccan... jag ska gå o nanna i tid ;)
Jag sover för lite....
jooo, det fick jag höra av min gubbe idag..
Jag klagade ju bara lite över min helt obegripliga trötthet. Jag har varit helt dödstrött den sista månaden...
Jag står nästan och somnar när jag lagar mat på eftermiddan.... det är helt orimligt.
Jag har undrat, har jag för lite mediciner, har jag för mycke mediciner.... vad är det frågan om...
jag har dragit ifrån mediciner, jag har lagt till mediciner, diskutterat detta med min sjuksköterska, läkare, arbetsterapeut... men jag blir fan inte klok på varifrån tröttheten kommer....
I eftermiddags var jag helt förstörd.... det kändes som jag skulle dö allra minst, visste inte var jag skulle ta vägen....
Efter ett snack med gubben där han gjorde mig uppmärksam på att jag nog behövde sova lite mer än 5 timmar/natt, så bestämde jag mig för, att i kväll så stänger jag datorn senast 21... o sen så är det natten...
Jamen... hallåå... visst tittar du på klockan nu...?? eller hur, aha.... inlägget skickas tja... kvart över elva...
Men nu var det såhär... att assistenten ringde, och jag var faktiskt helt enkelt TVUNGEN att prata med henne i 3 timmar.. jamen det måste ni ju förstå.... vi har ju världsproblem att lösa..
Men tänk va bra... nu kunde jag ju skylla på henne.. hoho.... ja, så orsaker till att jag inte sover kl 9 ikväll är för att assistenten höll mig vaken... hehe..
Jamen nu har vi ju lagt på för en dryg timme sen.. men herre nån... jag måste ju ta igen all förlorad datatid nu ju.... eller????
Inte??? Måste man inte de..... jamen allt jag missat då?? Det kanske raderas i en oväntad serverkrasch när månen landar med jorden, och hur i jösse namn ska jag då klara mig om jag missat att läsa och skriva på alla bloggar??? Fast när jag tänker efter så bryr jag mig kanske inte så mycke om jorden krockar med månen.... längre... det gör nog ingen.... *s*
Men jösses så djup jag blev....
nu ska jag bara.... surfa till Ewa... nickanpickan... miccan..... carro..... linda...... virrikokko.... eeeh... bakombrillorna... tjatta med micccan... tja..
kanske hinner jag sova mellan 3 och 5... eller vad tror ni ;) ;) ;)
natti natti
Jag klagade ju bara lite över min helt obegripliga trötthet. Jag har varit helt dödstrött den sista månaden...
Jag står nästan och somnar när jag lagar mat på eftermiddan.... det är helt orimligt.
Jag har undrat, har jag för lite mediciner, har jag för mycke mediciner.... vad är det frågan om...
jag har dragit ifrån mediciner, jag har lagt till mediciner, diskutterat detta med min sjuksköterska, läkare, arbetsterapeut... men jag blir fan inte klok på varifrån tröttheten kommer....
I eftermiddags var jag helt förstörd.... det kändes som jag skulle dö allra minst, visste inte var jag skulle ta vägen....
Efter ett snack med gubben där han gjorde mig uppmärksam på att jag nog behövde sova lite mer än 5 timmar/natt, så bestämde jag mig för, att i kväll så stänger jag datorn senast 21... o sen så är det natten...
Jamen... hallåå... visst tittar du på klockan nu...?? eller hur, aha.... inlägget skickas tja... kvart över elva...
Men nu var det såhär... att assistenten ringde, och jag var faktiskt helt enkelt TVUNGEN att prata med henne i 3 timmar.. jamen det måste ni ju förstå.... vi har ju världsproblem att lösa..
Men tänk va bra... nu kunde jag ju skylla på henne.. hoho.... ja, så orsaker till att jag inte sover kl 9 ikväll är för att assistenten höll mig vaken... hehe..
Jamen nu har vi ju lagt på för en dryg timme sen.. men herre nån... jag måste ju ta igen all förlorad datatid nu ju.... eller????
Inte??? Måste man inte de..... jamen allt jag missat då?? Det kanske raderas i en oväntad serverkrasch när månen landar med jorden, och hur i jösse namn ska jag då klara mig om jag missat att läsa och skriva på alla bloggar??? Fast när jag tänker efter så bryr jag mig kanske inte så mycke om jorden krockar med månen.... längre... det gör nog ingen.... *s*
Men jösses så djup jag blev....
nu ska jag bara.... surfa till Ewa... nickanpickan... miccan..... carro..... linda...... virrikokko.... eeeh... bakombrillorna... tjatta med micccan... tja..
kanske hinner jag sova mellan 3 och 5... eller vad tror ni ;) ;) ;)
natti natti
Skollagen
är det nån mer än jag som läser den??
Alla vet att den finns, men jag menar, hur många LÄSER den??
Sen är det ju fritt fram att tolka den som man vill naturligtvis. Egentligen borde den skrivas om, med tanke på hur många med funktionshinder som läser den så borde den va tydligare utformad... haha... *ironi*
För den delen så är nog rektorer och politiker dom som är bäst på att misstolka den...
Jag vill förtydliga vad jag menade i inlägget längre ner som handlar om lönesättningar för pedagoger...
Jag är INTE för en lönesättning efter vad elever får för betyg, jag diskutterade mest runt frågan, tänkbara lösningar och att det inte bara kan handla om högre lön vid HÖGA betyg.
Det vore ju en jesuskonst om pedagoger kunde få döva att höra, och blinda att se.... ;) men eftersom dom då inte kan det förstås så får då dessa elever skylla sig själva för att dom har en funktionsnedsättning? En blind elev skulle då i princip inte kunna få godkänt i ett enda ämne, eftersom eleven inte kan läsa en bokstav?
Min son skulle bli oerhört ledsen om jag sa till honom att han aldrig kan få MVG i svenska bara för att han har dyslexi... varför han nu inte skulle kunna få de...
Precis lika ledsen skulle någon med tex Asperger bli som aldrig kan få MVG i ett enda ämne.... för att den personen inte klarar av grupparbeten, och arbete och redovisning i grupp är en del av målen som ska uppfyllas...
Jag fortsätter att efterlysa en attitydförändring i ämnet... ALLA har förutsättningar, men på olika sätt..
Precis som Miccan som dömdes ut att klara grundskolan... som senare får HÖGA betyg i flera ämnen...
Hon hade visst förutsättning TROTS funktionshinder, det vara bara ingen som förstod de.... (förutom hon själv, o hennes mamma då *s*)
Det finns ju som sagt en skollag.... och voila... en liten parentes till denna finns oxå...
Undantagsbestämmelsen.....
Det ÄR ju faktiskt möjligt att nå godkänt trots att man kanske egentligen inte har förutsättningar för att klara dom uppsatta målen... men har man ett varaktigt funktionshinder så KAN man ju inte på samma sätt som andra, och då ska det bortses ifrån vid betygsättningen.....
Läs om detta här!!
Men hör o häpna.... detsamma gäller för dom högre betygen, det ÄR alltså fullt möjligt att få både VG och MVG trots funktionshinder... ;)
Det är väl tur ändå.... för tänk va sorgligt många som annars lika väl kunde ge upp... om dom ändå inte kunde nå ända fram... ;)
Här läser man om detta!!!
Det står ju i skollagen att skolorna är skyldiga att ge likvärdig utbildning till alla elever, och skyldiga att ge det stöd och den hjälp som behövs för att alla ska klara sin skolgång..... tyvärr ser det ju inte ut så.... så vi har mycket att jobba för och kämpa med....
Jag avslutar med....
Återigen.... ALLA har förutsättningar i *ALLA ämnen...
Jag skulle vilja se en till dokumentär som den klass 9A, fast med landets bästa specialpedagoger ta sig an elever med just olika funktionshinder, skulle va intressant att se.....
tack för ida...
Alla vet att den finns, men jag menar, hur många LÄSER den??
Sen är det ju fritt fram att tolka den som man vill naturligtvis. Egentligen borde den skrivas om, med tanke på hur många med funktionshinder som läser den så borde den va tydligare utformad... haha... *ironi*
För den delen så är nog rektorer och politiker dom som är bäst på att misstolka den...
Jag vill förtydliga vad jag menade i inlägget längre ner som handlar om lönesättningar för pedagoger...
Jag är INTE för en lönesättning efter vad elever får för betyg, jag diskutterade mest runt frågan, tänkbara lösningar och att det inte bara kan handla om högre lön vid HÖGA betyg.
Det vore ju en jesuskonst om pedagoger kunde få döva att höra, och blinda att se.... ;) men eftersom dom då inte kan det förstås så får då dessa elever skylla sig själva för att dom har en funktionsnedsättning? En blind elev skulle då i princip inte kunna få godkänt i ett enda ämne, eftersom eleven inte kan läsa en bokstav?
Min son skulle bli oerhört ledsen om jag sa till honom att han aldrig kan få MVG i svenska bara för att han har dyslexi... varför han nu inte skulle kunna få de...
Precis lika ledsen skulle någon med tex Asperger bli som aldrig kan få MVG i ett enda ämne.... för att den personen inte klarar av grupparbeten, och arbete och redovisning i grupp är en del av målen som ska uppfyllas...
Jag fortsätter att efterlysa en attitydförändring i ämnet... ALLA har förutsättningar, men på olika sätt..
Precis som Miccan som dömdes ut att klara grundskolan... som senare får HÖGA betyg i flera ämnen...
Hon hade visst förutsättning TROTS funktionshinder, det vara bara ingen som förstod de.... (förutom hon själv, o hennes mamma då *s*)
Det finns ju som sagt en skollag.... och voila... en liten parentes till denna finns oxå...
Undantagsbestämmelsen.....
Det ÄR ju faktiskt möjligt att nå godkänt trots att man kanske egentligen inte har förutsättningar för att klara dom uppsatta målen... men har man ett varaktigt funktionshinder så KAN man ju inte på samma sätt som andra, och då ska det bortses ifrån vid betygsättningen.....
Läs om detta här!!
Men hör o häpna.... detsamma gäller för dom högre betygen, det ÄR alltså fullt möjligt att få både VG och MVG trots funktionshinder... ;)
Det är väl tur ändå.... för tänk va sorgligt många som annars lika väl kunde ge upp... om dom ändå inte kunde nå ända fram... ;)
Här läser man om detta!!!
Det står ju i skollagen att skolorna är skyldiga att ge likvärdig utbildning till alla elever, och skyldiga att ge det stöd och den hjälp som behövs för att alla ska klara sin skolgång..... tyvärr ser det ju inte ut så.... så vi har mycket att jobba för och kämpa med....
Jag avslutar med....
Återigen.... ALLA har förutsättningar i *ALLA ämnen...
Jag skulle vilja se en till dokumentär som den klass 9A, fast med landets bästa specialpedagoger ta sig an elever med just olika funktionshinder, skulle va intressant att se.....
tack för ida...
Lena och Orup...
eller....
kanske Majsan och Orup ;)
jomen....
så här va det, (orkade inte skriva nåt igår så det får bli nu istället)
Jag överraskade gubben i fredags, hade bokat biljetter till Lena och Orup...
Det var sååååå bra, god mat, gott vin och underbar underhållning...
och ja, japanerna som sjöng karaoke tog ändå priset hahaha...
vi satt precis nedanför scenen... och nedanför den står 3 st mickar.... min gubbe vänder sig till bordsgrannen o säger "du ska seee, att min kärring får tag på en sån sen"... äsch, va barnslig du e svara hon...
Efter halva showen kommer en japan.... börjar rycka i mickarna, och va hände??!?!?!?
Jamne sjäääälvklart har plötsligt Majsan en mick i handen.... mohahahaha...
ja japaner upp på scen, en skärm sänks ner...
Gubben var tvuungen att rusa på toa...
När han kommer ut från toa... och kommer in i lokalen, så ser han följande:
Ett helt av av människor, ett par tusen, som SITTER fint på sina stolar.... och EN som STÅR och vrålsjunger i miccen ikapp med Orup....
VEEEM kan de va... *asg*
Jag är helt hopplös, hamnar alltid i sånt där...
Gubben vek sig dubbel, och en gubbe som satt därborta fråga honom om tjejen där va me i kören... hahah...
näääää det är min KÄRRING.... och så skrattade dom så dom höll på o dööö... ;)
Nu gick inte ljudet på miccarna ut, o det ska dom va glada för *asg* men jäääklar va jag sjöng.... haha...
Jag är dock glad att jag inte själv upptäckte att jag stod upp alldeles själv.... då hade jag nog dött... jag syntes ju inte aaaaalls där jag stod *ironisk*
Undra om det va därför folk titta lite konstigt på mig när vi skulle hem.... hahahaa....
Ja ja... man har inte roligare än man gör sig förstås..... o kanske krävs det en o annan ADHD-gen för att hamna i såna situationer... jämt o ständigt *harkel*
Så här fina va vi minsann...
kanske Majsan och Orup ;)
jomen....
så här va det, (orkade inte skriva nåt igår så det får bli nu istället)
Jag överraskade gubben i fredags, hade bokat biljetter till Lena och Orup...
Det var sååååå bra, god mat, gott vin och underbar underhållning...
och ja, japanerna som sjöng karaoke tog ändå priset hahaha...
vi satt precis nedanför scenen... och nedanför den står 3 st mickar.... min gubbe vänder sig till bordsgrannen o säger "du ska seee, att min kärring får tag på en sån sen"... äsch, va barnslig du e svara hon...
Efter halva showen kommer en japan.... börjar rycka i mickarna, och va hände??!?!?!?
Jamne sjäääälvklart har plötsligt Majsan en mick i handen.... mohahahaha...
ja japaner upp på scen, en skärm sänks ner...
Gubben var tvuungen att rusa på toa...
När han kommer ut från toa... och kommer in i lokalen, så ser han följande:
Ett helt av av människor, ett par tusen, som SITTER fint på sina stolar.... och EN som STÅR och vrålsjunger i miccen ikapp med Orup....
VEEEM kan de va... *asg*
Jag är helt hopplös, hamnar alltid i sånt där...
Gubben vek sig dubbel, och en gubbe som satt därborta fråga honom om tjejen där va me i kören... hahah...
näääää det är min KÄRRING.... och så skrattade dom så dom höll på o dööö... ;)
Nu gick inte ljudet på miccarna ut, o det ska dom va glada för *asg* men jäääklar va jag sjöng.... haha...
Jag är dock glad att jag inte själv upptäckte att jag stod upp alldeles själv.... då hade jag nog dött... jag syntes ju inte aaaaalls där jag stod *ironisk*
Undra om det va därför folk titta lite konstigt på mig när vi skulle hem.... hahahaa....
Ja ja... man har inte roligare än man gör sig förstås..... o kanske krävs det en o annan ADHD-gen för att hamna i såna situationer... jämt o ständigt *harkel*
Så här fina va vi minsann...
ja kanske tidningen..
Kanske ska göra som Ewa säger, skriva en debattartikel i tidningen??
Jag äälskar ju sånt ;)
Det är ju klart att det var ett kort program, och det är ju stört omöjligt att hinna förmedla sådan viktig information på den korta tiden.
Jag såg det inte så, men det beror väl kanske på att det var ett stort jobb med förberedelserna, och jag visste ju exakt vad som var med. Men kanske är det så, att för den som inte vet någonting inte blev så mycket klokare... jag har svårt för att tänka mig in i det... kan ju liksom inte ta bort det jag har i huvet ... haha...
Fast jag fortsätter o debattera då ;)
Jag hoppas att mitt inlägg inte tolkades som att ALLA lärare är dåliga....
Carin beskriver situationen väldigt bra, där är kärnan till varför skolan ser ut som den gör. Alldeles för stora klasser, för få pedagoger... nä den lärare finns nog inte som orkar bedriva individuell undervisning med så många elever... i alla fall inte i längden
Och motståndet till smågrupper i skolorna förstår jag inte. Elever med neuropsykiatriska funktionshinder har än mer svårt än andra att vistas i så stora grupper, alla KAN inte klara detta.
Det måste politikerna förstå...
Men.... ibland undrar man ju, när förskole- o grundskoleförvaltningen i min kommun förespråkar ännu större klasser?!?!? en klass på 40 elever, med 2 pedagoger skulle enligt ett uttalande från kommunen ge alla större möjligheter, för 30 av eleverna klarar kanske av att vara i stor grupp, och då kan en lärare gå undan med resterande 10...
Något dummare har jag aldrig hört, och jag tror inte att NÅGON enda elev skulle må bra av en sån konstellation, varken med eller utan funktionshinder.
Vi vuxna skulle aldrig klara av att arbeta under såna förhållande, varför måste då våra barn göra det?
Ska det fortsätta såhär, så har vi snart ingen arbetskraft kvar i landet, eleverna har gått in i väggen långt innan dom går ur skolan...
Jag vill säga till er pedagoger, att jag anser att en pedagog som lyckas vända ett IG till ett G har gjort en mycket större bedrift än att höja en elev till MVG från VG...
Hoppet från IG till G är ju ändå större....
Hade det inte varit bättre om förslaget gick ut på det istället, att högre lön ges till dom pedagoger som lyckas höja motivationen hos elever som tappat den? Att man får högre lön just för att man lyckas med elever som har det lite svårare? DÅ kanske vi kan komma nån vart....
En stor eloge till er som orkar trots bristande resurser och oförstående ledningar och politiker.
Vi skulle sänka deras löner och ge pedagogerna högre, så kanske fler skulle känna att deras jobb uppskattas.
Det är pedagogerna som är våra barns framtid... att ha en sån roll i samhället borde ge mer betalt än något annat...
Det är min åsikt i alla fall ;)
Japp.... kan ju aldrig va tyst ;)
skulle ju egentligen skriva ett alldeles särdeles tokigt inlägg... men gör de senare idag i stället... så ge er till tåls... Majsan har varit ute på galej.... och.. hrmm... harkel... utmärkt sig igen... *himlar me ögona*
Jag äälskar ju sånt ;)
Det är ju klart att det var ett kort program, och det är ju stört omöjligt att hinna förmedla sådan viktig information på den korta tiden.
Jag såg det inte så, men det beror väl kanske på att det var ett stort jobb med förberedelserna, och jag visste ju exakt vad som var med. Men kanske är det så, att för den som inte vet någonting inte blev så mycket klokare... jag har svårt för att tänka mig in i det... kan ju liksom inte ta bort det jag har i huvet ... haha...
Fast jag fortsätter o debattera då ;)
Jag vet att ni finns ;)
Skrivet 2008-02-15 06:57 av Majsan, mamma till sonenJag hoppas att mitt inlägg inte tolkades som att ALLA lärare är dåliga....
Carin beskriver situationen väldigt bra, där är kärnan till varför skolan ser ut som den gör. Alldeles för stora klasser, för få pedagoger... nä den lärare finns nog inte som orkar bedriva individuell undervisning med så många elever... i alla fall inte i längden
Och motståndet till smågrupper i skolorna förstår jag inte. Elever med neuropsykiatriska funktionshinder har än mer svårt än andra att vistas i så stora grupper, alla KAN inte klara detta.
Det måste politikerna förstå...
Men.... ibland undrar man ju, när förskole- o grundskoleförvaltningen i min kommun förespråkar ännu större klasser?!?!? en klass på 40 elever, med 2 pedagoger skulle enligt ett uttalande från kommunen ge alla större möjligheter, för 30 av eleverna klarar kanske av att vara i stor grupp, och då kan en lärare gå undan med resterande 10...
Något dummare har jag aldrig hört, och jag tror inte att NÅGON enda elev skulle må bra av en sån konstellation, varken med eller utan funktionshinder.
Vi vuxna skulle aldrig klara av att arbeta under såna förhållande, varför måste då våra barn göra det?
Ska det fortsätta såhär, så har vi snart ingen arbetskraft kvar i landet, eleverna har gått in i väggen långt innan dom går ur skolan...
Jag vill säga till er pedagoger, att jag anser att en pedagog som lyckas vända ett IG till ett G har gjort en mycket större bedrift än att höja en elev till MVG från VG...
Hoppet från IG till G är ju ändå större....
Hade det inte varit bättre om förslaget gick ut på det istället, att högre lön ges till dom pedagoger som lyckas höja motivationen hos elever som tappat den? Att man får högre lön just för att man lyckas med elever som har det lite svårare? DÅ kanske vi kan komma nån vart....
En stor eloge till er som orkar trots bristande resurser och oförstående ledningar och politiker.
Vi skulle sänka deras löner och ge pedagogerna högre, så kanske fler skulle känna att deras jobb uppskattas.
Det är pedagogerna som är våra barns framtid... att ha en sån roll i samhället borde ge mer betalt än något annat...
Det är min åsikt i alla fall ;)
Japp.... kan ju aldrig va tyst ;)
skulle ju egentligen skriva ett alldeles särdeles tokigt inlägg... men gör de senare idag i stället... så ge er till tåls... Majsan har varit ute på galej.... och.. hrmm... harkel... utmärkt sig igen... *himlar me ögona*
debattera e ju alltid kul ;)
så nu har programmet varit.. phuuu...
store sonen låg dubbel i soffan när tjejen berättade om sig själv, om sin ADD.... hmm... ja han tyckte hon visste allt om just honom *fniss*
Men ändå knepigt... programledarn säger till henne att hon har ett ovanligt funktionshinder.... que??? Han säger oxå vid nåt tillfälle att min son har svår dyslexi...o i meningen efter att barn med lätta funktionshinder inte får hjälp i skolan???
Det MÅSTE till mer kunskap, annar når vi ingenstans...
Dyslexi.... ADD.... tja ovanligt kanske, för gemene man.... men eeh.... det är ju en av dom vanligare diagnoserna som sätts..... ;)
Kunde ju inte låta bli att debattera lite heller efter programmet.... här kommer min delaktighet i frågan om lärares löner ska styras av elevers betyg.....
.......och det vågar jag säga utan att skämmas för mig..
Många av er lärare som skrivit här fasas över förslaget, och ja, jag förstår er... på sätt och vis.
Flera tar upp orättvisan med detta, då många jobbar med barn som behöver extra mycket stöd.
Och det är då här jag ställer mig frågan, återigen, som så många gånger förr.... VEM kan säga att dessa speciella barn aldrig kan komma upp i betyg som andra??? VEM har rätt att på förhand döma ut dessa barn? Det är ju i princip detta ni gör, ni beklagar er över att ni då inte skulle få bra lön, då ni jobbar med "fel" elever...
"fel" elever, som inte kan få MVG???
Jag skulle vilja påstå att det är brist på engegemang hos många pedagoger ute på skolorna, dålig fantasi och vilja att undervisa på alternativa sätt...
Ser man bara över ett sånt förslag ordentligt och vad det kan innebära för "buggar" så skulle jag tro att fler lärare får mer intresse för sitt jobb.
Just nu kännare jag bara en pedagog som borde ha dubbla lönen, och hon är "bara" assistent. Men hon får undervisa lärarna på barn med speciella behov.....
Jag har inte träffat på en enda pedagog som ställt sig upp och sagt till mig, att jomen, jag KAN det här med funktionshinder, jag har läst, utbildat mig osv....
Så länge kompetensen lyser med sin frånvaro i ämnet så förstår jag er pedagoger i er förtvivlan att ni aldrig kommer att få bra lön... för ni jobbar ju med barn "som inte kan"...
Min son är inte ensam om att hamna utanför, och mellan stolarna i skolan, tyvärr är det långt mycket fler barn än vi kan föreställa oss som hamnar där....
Men borde det inte räcka nu, .. borde vi inte sluta med att tro att dom inte kan, inte förmår, inte vet, osv i all oändlighet???
Hur många mer barn ska sänkas i gyttja innan vi lär oss?
Jag vill se högre lön främst till specialpedagoger, assistenter och eldsjälar i skolorna som gör allt för att hjälpa våra barn med "sämre förutsättningar"
Min son, som var med i inslaget idag, bedömdes för knappt ett halvår sedan inte nå upp till särskolans läroplan i kärnämnena..
Efter två månader på nya skolan har han godkänt i ett utav dom...
Vad beror det på?? Tur??
Eller har han plötsligt fått en släng av superduperinlärnings-förmåga sista halvåret??
Nje, han har äntligen träffat på pedagoger som begriper sig på HONOM och dom behov han har, som lyckas locka ur han den enorma kunskap han besitter, men som han har ett eget sätt att förmedla till andra....
ALLA elever kan, det tar bara olika lång tid....
store sonen låg dubbel i soffan när tjejen berättade om sig själv, om sin ADD.... hmm... ja han tyckte hon visste allt om just honom *fniss*
Men ändå knepigt... programledarn säger till henne att hon har ett ovanligt funktionshinder.... que??? Han säger oxå vid nåt tillfälle att min son har svår dyslexi...o i meningen efter att barn med lätta funktionshinder inte får hjälp i skolan???
Det MÅSTE till mer kunskap, annar når vi ingenstans...
Dyslexi.... ADD.... tja ovanligt kanske, för gemene man.... men eeh.... det är ju en av dom vanligare diagnoserna som sätts..... ;)
Kunde ju inte låta bli att debattera lite heller efter programmet.... här kommer min delaktighet i frågan om lärares löner ska styras av elevers betyg.....
En del lärare borde va helt utan lön...
Skrivet idag 21:42 av Majsan, mamma till sonen...........och det vågar jag säga utan att skämmas för mig..
Många av er lärare som skrivit här fasas över förslaget, och ja, jag förstår er... på sätt och vis.
Flera tar upp orättvisan med detta, då många jobbar med barn som behöver extra mycket stöd.
Och det är då här jag ställer mig frågan, återigen, som så många gånger förr.... VEM kan säga att dessa speciella barn aldrig kan komma upp i betyg som andra??? VEM har rätt att på förhand döma ut dessa barn? Det är ju i princip detta ni gör, ni beklagar er över att ni då inte skulle få bra lön, då ni jobbar med "fel" elever...
"fel" elever, som inte kan få MVG???
Jag skulle vilja påstå att det är brist på engegemang hos många pedagoger ute på skolorna, dålig fantasi och vilja att undervisa på alternativa sätt...
Ser man bara över ett sånt förslag ordentligt och vad det kan innebära för "buggar" så skulle jag tro att fler lärare får mer intresse för sitt jobb.
Just nu kännare jag bara en pedagog som borde ha dubbla lönen, och hon är "bara" assistent. Men hon får undervisa lärarna på barn med speciella behov.....
Jag har inte träffat på en enda pedagog som ställt sig upp och sagt till mig, att jomen, jag KAN det här med funktionshinder, jag har läst, utbildat mig osv....
Så länge kompetensen lyser med sin frånvaro i ämnet så förstår jag er pedagoger i er förtvivlan att ni aldrig kommer att få bra lön... för ni jobbar ju med barn "som inte kan"...
Min son är inte ensam om att hamna utanför, och mellan stolarna i skolan, tyvärr är det långt mycket fler barn än vi kan föreställa oss som hamnar där....
Men borde det inte räcka nu, .. borde vi inte sluta med att tro att dom inte kan, inte förmår, inte vet, osv i all oändlighet???
Hur många mer barn ska sänkas i gyttja innan vi lär oss?
Jag vill se högre lön främst till specialpedagoger, assistenter och eldsjälar i skolorna som gör allt för att hjälpa våra barn med "sämre förutsättningar"
Min son, som var med i inslaget idag, bedömdes för knappt ett halvår sedan inte nå upp till särskolans läroplan i kärnämnena..
Efter två månader på nya skolan har han godkänt i ett utav dom...
Vad beror det på?? Tur??
Eller har han plötsligt fått en släng av superduperinlärnings-förmåga sista halvåret??
Nje, han har äntligen träffat på pedagoger som begriper sig på HONOM och dom behov han har, som lyckas locka ur han den enorma kunskap han besitter, men som han har ett eget sätt att förmedla till andra....
ALLA elever kan, det tar bara olika lång tid....
nybörjarfullsize...
Sonen tjatade ikväll om att vi skulle köpa ett biljardbord... jojo... för vilka pengar då...
men mamma det är inte alls dyrt, kostar bara femtonhundra spänn...
javisst va, för ett barnbord ja, men ett riktigt i full storlek går lös på en 30 000 kr....
nähä.... säger sonen... det finns såna där nybörjarfullsize....
queeee????
Alltså jag har skrattat åt detta i ett par timmar nu... o egentligen fattar jag inte vad som är så roligt, men vilket jäkla ord.... ny-börjar-full-size...
naturligtvis var jag tvungen att undra om det bordet hade 14 hål istället för 6 *asg*
nähä.... ett ny-börjar-full-size biljardbord har korgar under hålen.... o dom blir fort fulla när man spelar... så därför heter det då så....
då tyckte ju hans korkade mamma att man faktiskt kunde altinera lite när man spelar, man behöööver ju faktiskt inte pricka i samma hål varenda gång, på så vis blir ju inte korgarna fulla..... ghgnghghghhghahahaaaa
Ursäkta..... hahaaaa.... kan faktiskt inte sluta fnissa åt detta.... fattar fortfarande inte vad jag tycker e så kul... men han va bara sååå skön när han beskrev detta bord med så fint namn...
nu ska jag sussa natten...
naaaajti naaajti
men mamma det är inte alls dyrt, kostar bara femtonhundra spänn...
javisst va, för ett barnbord ja, men ett riktigt i full storlek går lös på en 30 000 kr....
nähä.... säger sonen... det finns såna där nybörjarfullsize....
queeee????
Alltså jag har skrattat åt detta i ett par timmar nu... o egentligen fattar jag inte vad som är så roligt, men vilket jäkla ord.... ny-börjar-full-size...
naturligtvis var jag tvungen att undra om det bordet hade 14 hål istället för 6 *asg*
nähä.... ett ny-börjar-full-size biljardbord har korgar under hålen.... o dom blir fort fulla när man spelar... så därför heter det då så....
då tyckte ju hans korkade mamma att man faktiskt kunde altinera lite när man spelar, man behöööver ju faktiskt inte pricka i samma hål varenda gång, på så vis blir ju inte korgarna fulla..... ghgnghghghhghahahaaaa
Ursäkta..... hahaaaa.... kan faktiskt inte sluta fnissa åt detta.... fattar fortfarande inte vad jag tycker e så kul... men han va bara sååå skön när han beskrev detta bord med så fint namn...
nu ska jag sussa natten...
naaaajti naaajti
det kom ett mail...
det fick mina ögon att tåras..... men det fick oxå tigern i mig att vakna.... IGEN....
min äldste gör sina nationella prov nu, i nionde årskursen...
i tisdags var det svenska, läsförståelse.... svenska som han var farligt nära att stupa på VT-07...
Han skrev MVG på provet i Tisdags....
Han fick göra sitt prov i ett särskilt rum, i liten grupp och på dator då hans skrivsvårigheter gör det omöjligt för honom annars...
Mailet från lärarn utstrålade stolthet och glädje för min son som hämtat igen så mycket, tack vare att han fått den "lilla" extra hjälpen.
En annan lärare hade stött på honom i veckan och imponerats av den energi och målmedvetenhet han utstrålade, till motsats från förra läsåret, då han inte orkade någonting...
Smolket i bägarn, som fick min tiger att vakna, var att han blev anklagad för fusk pga resultatet..
Hans MVG förvånar mig inte ett dugg, egentligen, för den kapaciteten har han. Han har förutsättningar för MVG rakt igenom egentligen om han blir lyssnad på, och får lite extra stöd....
Men lyssna på denna mening...
"några av klasskamraterna undrade varför han fick skriva provet i G-O när han fick så bra resultat!"
Lärarn fick bita ifrån med att svårigheter med att skriva för hand absolut inte har något att göra med hur man fungerar i huvudet..
Vidare tycker läraren att det är tråkigt att eleverna har denna attityden..
Men vem har skapat den attityden då?
Varför tror eleverna att dom som sitter i G-O är mindre smarta???
Varför reagerar dom som dom gjorde när en elev plötsligt får MVG??
Är det kanske så, att det är lärarna som skapat detta?
Dom flesta elever som får extra stöd i detta rummet har det jättesvårt..... men är det då jämställt med att vara dum i huvet??
För är det inte precis det det handlar om här, en elev får plötsligt MVG.... då måste han ha fuskat, för man får inte MVG om man får sitta i det rummet.....?
Jag är glad att jag krävde att min son skulle få möjlighet till lugnare miljö vid provskrivningar i tid... för hade det dröjt så hade han gett fanken i vilket... precis som dom andra barnen som sitter där....
Jag vågar påstå att många av dom barnen har förmågor långt över vår förståelse.... tragiskt nog, har varken deras föräldrar eller pedagoger förstått det än... om dom nånsin gör de...
Sånt där väcker min tiger inom mig..... vilket slöseri med människors förmågor..
Jag är dock OERHÖRT glad och lycklig för min son´s skull... äntligen får han plats att komma fram med hela sin förmåga och kapacitet....
Jag visste det hela tiden.... att han befann sig på den nivån....
VARFÖR ska det då vara så svårt för skolorna att lyssna på föräldrarnas vetskap om sina barn??
Eller är det på fullt allvar så, att alla föräldrar tror mer om sina barn än dom förmår??
Vad tror ni andra?
Tror vi mer om våra barn än dom förmår?
världens bästa assistent..
det har vi fått....
Utan tvekan...
Hon borde ha dubbel lön för det jobbet hon gör...
Hon är inte bara en ovärdelig tillgång för min son, utan för hela lärarlaget, som plötsligt blivit tvungna att se på lärande med nya ögon ;).... sen att det inte uppskattas av alla, ja det är ju deras problem *s*
Utvecklingssamtalet i Måndags gick över förväntan.... 1½ satt vi, (och sonen fick spader efter 15 min.. haha)
Vi upprättade ett åtgärdsprogram, och jag blev imponerad för det var första gången som jag kände att det här ska vi JOBBA efter, och jag kände att det också kommer att följas...
Mot bakgrund av den informationen dom fått av sonen från tidigare skolor så har det gått FANTASTISKT bra...
Den infon dom har fått av honom..... känner dom inte igen hos sonen....
Han bedömdes inte nå målen för särskolans läroplan i kärnämnena.... han är redan godkänd i ett av dom..
efter 2 månader!!!!!?!?!
Hur är det då möjligt?
JO, för man har använt sig av undantagsreglerna.... han kan inte skriva sina redovisningar, han kan inte läsa långa texter, men han kan PRATA.....
Han kan sitta och prata oavbrutet i 10 minuter inför hela klassen och redovisa ett arbete han gjort, eller recensera en film han sett.... och dom häpnar över hur detaljerat och ingående han gör sina redovisningar....
Han har inte lärt sig vissa grunder som man lär sig i 1:an... men kunskapsmässigt ligger han i nivå med 6:ans läroplan...
ÄNTLIGEN har han fått hjälp av någon som ser detta, som ser HONOM och hans förmågor...
Ni kan ju bara ana hur detta lyfter honom, och ni kan ju bara ana vilken bekräftelse detta är för mig, att jag hade rätt om honom hela tiden... (och varför skulle jag inte ha det, han är ju mitt barn, jag känner ju honom bäst)
Jag är så glaaaad att jag var stark nog att hålla ut och kämpa vidare... hur skulle det annars gått för honom?
Efter sportlovet ändrar vi lite i hans schema, flyttar om och drar bort.
Vi tar tillfälligt bort slöjden då det inte funkar alls just nu, och lägger istället fokus på dom ämnen han behöver mycket hjälp i..
Bilden ville dom också ta bort, men jag ville vänta lite. Han är enormt duktigt på att rita.... varför visar han inte det då? Något är fel...
Dom börjar med lite omplaceringar på bilden så får vi se vad det gör...
Sen är tydligen bildsalen allt annat än gemytlig.... det är ingen trevlig miljö.... det KAN va det han reagerar på, han är precis som sin mamma väldigt känslig för just miljön runt sig... (vem är inte det egentligen)
Jag känner mig helt lugn... och allt stök som varit, alla tråkigheter där sonen burit sig åt, har lagt sig "nästan" tvärt.
Efter lite prat både hemma och i skolan så har han lugnat sig...
assistenten har hittat ordet som biter på sonen.... "det är FÖRBJUDET"....säger hon till honom att det är förbjudet att svära i skolan så tittar han på henne..... och säger.... "ääär de.... jahaa" *s*
Och det som är förbjudet gör man ju inte ;)
Nä... nu ska jag göra frukost till en hoper med ungar....
Hopp om livet......
Ha det gott ni därute...
Utan tvekan...
Hon borde ha dubbel lön för det jobbet hon gör...
Hon är inte bara en ovärdelig tillgång för min son, utan för hela lärarlaget, som plötsligt blivit tvungna att se på lärande med nya ögon ;).... sen att det inte uppskattas av alla, ja det är ju deras problem *s*
Utvecklingssamtalet i Måndags gick över förväntan.... 1½ satt vi, (och sonen fick spader efter 15 min.. haha)
Vi upprättade ett åtgärdsprogram, och jag blev imponerad för det var första gången som jag kände att det här ska vi JOBBA efter, och jag kände att det också kommer att följas...
Mot bakgrund av den informationen dom fått av sonen från tidigare skolor så har det gått FANTASTISKT bra...
Den infon dom har fått av honom..... känner dom inte igen hos sonen....
Han bedömdes inte nå målen för särskolans läroplan i kärnämnena.... han är redan godkänd i ett av dom..
efter 2 månader!!!!!?!?!
Hur är det då möjligt?
JO, för man har använt sig av undantagsreglerna.... han kan inte skriva sina redovisningar, han kan inte läsa långa texter, men han kan PRATA.....
Han kan sitta och prata oavbrutet i 10 minuter inför hela klassen och redovisa ett arbete han gjort, eller recensera en film han sett.... och dom häpnar över hur detaljerat och ingående han gör sina redovisningar....
Han har inte lärt sig vissa grunder som man lär sig i 1:an... men kunskapsmässigt ligger han i nivå med 6:ans läroplan...
ÄNTLIGEN har han fått hjälp av någon som ser detta, som ser HONOM och hans förmågor...
Ni kan ju bara ana hur detta lyfter honom, och ni kan ju bara ana vilken bekräftelse detta är för mig, att jag hade rätt om honom hela tiden... (och varför skulle jag inte ha det, han är ju mitt barn, jag känner ju honom bäst)
Jag är så glaaaad att jag var stark nog att hålla ut och kämpa vidare... hur skulle det annars gått för honom?
Efter sportlovet ändrar vi lite i hans schema, flyttar om och drar bort.
Vi tar tillfälligt bort slöjden då det inte funkar alls just nu, och lägger istället fokus på dom ämnen han behöver mycket hjälp i..
Bilden ville dom också ta bort, men jag ville vänta lite. Han är enormt duktigt på att rita.... varför visar han inte det då? Något är fel...
Dom börjar med lite omplaceringar på bilden så får vi se vad det gör...
Sen är tydligen bildsalen allt annat än gemytlig.... det är ingen trevlig miljö.... det KAN va det han reagerar på, han är precis som sin mamma väldigt känslig för just miljön runt sig... (vem är inte det egentligen)
Jag känner mig helt lugn... och allt stök som varit, alla tråkigheter där sonen burit sig åt, har lagt sig "nästan" tvärt.
Efter lite prat både hemma och i skolan så har han lugnat sig...
assistenten har hittat ordet som biter på sonen.... "det är FÖRBJUDET"....säger hon till honom att det är förbjudet att svära i skolan så tittar han på henne..... och säger.... "ääär de.... jahaa" *s*
Och det som är förbjudet gör man ju inte ;)
Nä... nu ska jag göra frukost till en hoper med ungar....
Hopp om livet......
Ha det gott ni därute...
Kampen för barnen...
den tar aldrig slut, och den FÅR heller aldrig ta slut.
Det sorgliga är att det ska behöva vara en kamp, det torde vara en självklarhet att alla barn ska få det dom lagligen har rätt till.
Nu ser det dock inte ut så..... där för måste man vara stark...
Jag läser på Ewa`s blogg om hennes kamp för sin dotter, och väljer att bemöta det hon skriver i min egen (hoppas det är okej Ewa?.... bra tack *s*)
Min son har mycket likheter med hennes dotter.....
Att inte ha ett språk och kunna göra sig förstådd, är tydligen det som avgör om man överhuvudtaget kan lära sig något, eller om man ens en gång har någon kunskap...
Två gånger i sonens liv har jag skrivit in honom i särskolan, och två gånger har jag också skrivit ut honom.
Senaste gången starkt påhejad av just Ewa och hennes döttrar.
Ewa´s yngsta dotter fanns VARENDA dag i mina tankar och var den som var min ledstjärna inför dom valen jag stod inför.
För varje gång jag vacklade, för varje gång någon försökte prata "vett" med mig.... så stängde jag av allt, manade fram bilden på Ewa´s dotter inom mig och det hjälpte mig att fokusera på det som var viktigast.
Min son´s framtid och framförallt hans självförtroende.... som faktiskt nästintill försvann under tiden i särskolan.
Min son kunde också tala om vad som var fel, "dom tror man är dum i huvet" "jag har inga kompisar där" "jag har ingen att prata med" osv....
Han mådde inte bra i en miljö och med en pedagogik där man dras tillbaka. Han mådde inte bra av att sitta och räkna tal som han gjorde i tvåan, för han visste själv att han kunde mer.... men fick han försöka?? Nä, det hjälpte inte att han sa att han hade lärt sig mer på förra skolan....
Följden blev, att han istället inte gjorde någonting..... och följden av det blev att "jamen då kan han ju inte"...
Lika många gånger som våra barn blir sittande utan att göra något på lektionen pga att dom inte förstår eller kan, lika många gånger blir dom sittande för att det är för enkelt och för tråkigt....
I bägge fallen görs bedömningen att dom inte kan...
Det är att göra det enkelt för sig.... och barnen stannar i utvecklingen, dom kommer inte vidare.
Jag fick tårar i ögonen när jag läste Ewa´s blogg idag, och jag vill tacka för att ni stått bakom mig i kampen att få ur sonen ur särskolan.
Jag tänker ofta på Ewa´s dotter som bedömdes inte klara grundskolan med godkända betyg.....
När jag sedan tänker på dom betygen hon har kämpat sig till idag, så kan jag inte annat än undra.... VEM i hela fridens namn, hade den rätten att döma ut en människa på det viset, på ett så tidigt stadium??
Det borde vara straffbart....
Likadant är det för min son, han bedöms inte heller klara grundskolans mål.... nähä.... om han nu inte gör det, så är det faktiskt ingen katastrof, det går att ta igen senare. Huvudsaken är att han ges en chans, att någon tror på honom....
Assistenten förundras varenda dag över denna pojk..... vid ett telesamtal med henne sa hon att näääeee, det är omöjligt, han KAN inte ha autism..... men så in i mellan... så jooo, det har han nog... *s*
Och så är det hela tiden, dom följer inget givet mönster.... man ÄR inte på ett särskilt sätt för att man har en diagnos, man är en människa med egen personlighet... också...
Om man inte lär sig veckans dagar, månaderna på året, klockan, eller ens sin egen födelsedag..... ja... ja då kan man ju inte mycket här i världen... .eller...
När assistenten gick igenom månaderna med sonen, fick hon en chock.... han kan dom inte... och jag lovar att vi har tränat, men det GÅR INTE IN....
Och varför ska man kunna de undrar sonen "det finns ju almenackor ju"... *asg* så rätt så rätt.. meningslöst vetande...
Varför hon blev så chockad över detta var att han innan suttit o pratat om arabies (sonens uttall för rabies) och redogjort för inkubationstid och hur lång den är, och vad det är... vidare har han också räknat ut att kometen kommer att ramla i huvet på oss om si och så många dagar och han kommer att bli si och så många år...?!?!?
Kan han då fortfarande ingenting?
I det här läget, kan han räkna både gånger och division utan problem.... jo och jag anser, han besitter såå mycket kunskap och kapacitet, och det är just detta som man som förälder måste nöta in hos pedagogerna, för om inte jag som förälder tror mitt barn om något..... vem ska göra det då??
Nu är det dags för utvecklingssamtal idag, akut.... det är jobbigt i skolan, det är helt enkelt för stökigt och för mycket. Men då får vi hitta anpassningar som gör det lugnare för sonen, för han KAN, och han LÄR.... det kan ingen nånsin ta ifrån honom...
Jag tänker att 70-80% av tiden i skolan är social träning... resten är skola...
Och under den sociala träningen, så kan man med lite flinkhet lägga in skolarbetet :)
Sonen kan behöva avhandla kometens färd genom rymden 30 min av en mattelektion, då är det väldigt viktigt för honom.... då finns det kanske 10 min kvar att räkna på....
Men tänk ändå vad han lär sig på att bara prata, och diskuttera saker.... och med tanke på att han fortfarande inte har rätt uttall i mångt och mycket, så är det guld värt för honom att ha en assistent som förstår hur viktigt det är att han får prata färdigt om sitt...... för han kan ändå inte ta in något annat från lektionen om han har "fastnat" i ett annat ämne....
Fortsätt kämpa ni alla därute oavsett vilka val ni än gör.....
Det kanske är lätt att råda någon annan om särskolans vara eller icke vara.... men har man varit i den svängen själv.... så vill man inte att något enda barn ska behöva gå igenom detta....
Nu har jag sölat bort min morgontid vid datan... iiiiiihhh.... nu blir det stressigt må jag säga....
Det sorgliga är att det ska behöva vara en kamp, det torde vara en självklarhet att alla barn ska få det dom lagligen har rätt till.
Nu ser det dock inte ut så..... där för måste man vara stark...
Jag läser på Ewa`s blogg om hennes kamp för sin dotter, och väljer att bemöta det hon skriver i min egen (hoppas det är okej Ewa?.... bra tack *s*)
Min son har mycket likheter med hennes dotter.....
Att inte ha ett språk och kunna göra sig förstådd, är tydligen det som avgör om man överhuvudtaget kan lära sig något, eller om man ens en gång har någon kunskap...
Två gånger i sonens liv har jag skrivit in honom i särskolan, och två gånger har jag också skrivit ut honom.
Senaste gången starkt påhejad av just Ewa och hennes döttrar.
Ewa´s yngsta dotter fanns VARENDA dag i mina tankar och var den som var min ledstjärna inför dom valen jag stod inför.
För varje gång jag vacklade, för varje gång någon försökte prata "vett" med mig.... så stängde jag av allt, manade fram bilden på Ewa´s dotter inom mig och det hjälpte mig att fokusera på det som var viktigast.
Min son´s framtid och framförallt hans självförtroende.... som faktiskt nästintill försvann under tiden i särskolan.
Min son kunde också tala om vad som var fel, "dom tror man är dum i huvet" "jag har inga kompisar där" "jag har ingen att prata med" osv....
Han mådde inte bra i en miljö och med en pedagogik där man dras tillbaka. Han mådde inte bra av att sitta och räkna tal som han gjorde i tvåan, för han visste själv att han kunde mer.... men fick han försöka?? Nä, det hjälpte inte att han sa att han hade lärt sig mer på förra skolan....
Följden blev, att han istället inte gjorde någonting..... och följden av det blev att "jamen då kan han ju inte"...
Lika många gånger som våra barn blir sittande utan att göra något på lektionen pga att dom inte förstår eller kan, lika många gånger blir dom sittande för att det är för enkelt och för tråkigt....
I bägge fallen görs bedömningen att dom inte kan...
Det är att göra det enkelt för sig.... och barnen stannar i utvecklingen, dom kommer inte vidare.
Jag fick tårar i ögonen när jag läste Ewa´s blogg idag, och jag vill tacka för att ni stått bakom mig i kampen att få ur sonen ur särskolan.
Jag tänker ofta på Ewa´s dotter som bedömdes inte klara grundskolan med godkända betyg.....
När jag sedan tänker på dom betygen hon har kämpat sig till idag, så kan jag inte annat än undra.... VEM i hela fridens namn, hade den rätten att döma ut en människa på det viset, på ett så tidigt stadium??
Det borde vara straffbart....
Likadant är det för min son, han bedöms inte heller klara grundskolans mål.... nähä.... om han nu inte gör det, så är det faktiskt ingen katastrof, det går att ta igen senare. Huvudsaken är att han ges en chans, att någon tror på honom....
Assistenten förundras varenda dag över denna pojk..... vid ett telesamtal med henne sa hon att näääeee, det är omöjligt, han KAN inte ha autism..... men så in i mellan... så jooo, det har han nog... *s*
Och så är det hela tiden, dom följer inget givet mönster.... man ÄR inte på ett särskilt sätt för att man har en diagnos, man är en människa med egen personlighet... också...
Om man inte lär sig veckans dagar, månaderna på året, klockan, eller ens sin egen födelsedag..... ja... ja då kan man ju inte mycket här i världen... .eller...
När assistenten gick igenom månaderna med sonen, fick hon en chock.... han kan dom inte... och jag lovar att vi har tränat, men det GÅR INTE IN....
Och varför ska man kunna de undrar sonen "det finns ju almenackor ju"... *asg* så rätt så rätt.. meningslöst vetande...
Varför hon blev så chockad över detta var att han innan suttit o pratat om arabies (sonens uttall för rabies) och redogjort för inkubationstid och hur lång den är, och vad det är... vidare har han också räknat ut att kometen kommer att ramla i huvet på oss om si och så många dagar och han kommer att bli si och så många år...?!?!?
Kan han då fortfarande ingenting?
I det här läget, kan han räkna både gånger och division utan problem.... jo och jag anser, han besitter såå mycket kunskap och kapacitet, och det är just detta som man som förälder måste nöta in hos pedagogerna, för om inte jag som förälder tror mitt barn om något..... vem ska göra det då??
Nu är det dags för utvecklingssamtal idag, akut.... det är jobbigt i skolan, det är helt enkelt för stökigt och för mycket. Men då får vi hitta anpassningar som gör det lugnare för sonen, för han KAN, och han LÄR.... det kan ingen nånsin ta ifrån honom...
Jag tänker att 70-80% av tiden i skolan är social träning... resten är skola...
Och under den sociala träningen, så kan man med lite flinkhet lägga in skolarbetet :)
Sonen kan behöva avhandla kometens färd genom rymden 30 min av en mattelektion, då är det väldigt viktigt för honom.... då finns det kanske 10 min kvar att räkna på....
Men tänk ändå vad han lär sig på att bara prata, och diskuttera saker.... och med tanke på att han fortfarande inte har rätt uttall i mångt och mycket, så är det guld värt för honom att ha en assistent som förstår hur viktigt det är att han får prata färdigt om sitt...... för han kan ändå inte ta in något annat från lektionen om han har "fastnat" i ett annat ämne....
Fortsätt kämpa ni alla därute oavsett vilka val ni än gör.....
Det kanske är lätt att råda någon annan om särskolans vara eller icke vara.... men har man varit i den svängen själv.... så vill man inte att något enda barn ska behöva gå igenom detta....
Nu har jag sölat bort min morgontid vid datan... iiiiiihhh.... nu blir det stressigt må jag säga....
Ska man få dåligt samvete??
Jag undrar varje gång jag får ett så kallat "kedjebrev", om dom är till för att ge folk dåligt samvete...
Jag har svårt för att ta såna mail på allvar, just för att dom är utformade för att sticka hål på ens hjärta....
Är det meningen att jag varje gång jag blir arg på något av mina barn, ska behöva tänka på att om några dagar kanske dom inte finns mer???
Hur ska jag kunna leva, om jag ska tänka sådär?
Jag vidarebefordrade själv ett sådant för ett tag sedan, inte vet jag om det var sant, men just det mailet berörde mig, precis som det säkert var meningen. En flicka väntade på att få somna in, sjuk i cancer, och hon ville förmedla till världen att ta till vara på glädjen och kärleken till varandra. Något fick mig att sända det vidare...
Men för det mesta, så raderar jag.... trots att det står i mailet att jag då inga vänner har, att jag kommer att få olycka, att jag inte bryr mig osv osv osv...
Men klart jag bryr mig, om mina närmaste, varenda dag.... det behöver jag inte påminnas om...
Jag blir illa berörd när jag får såna mail, .... och det konstiga är... jag har fortfarande vänner.... jag har inte drabbats av olycka... jag bryr mig fortfarande lika mycket som innan....... trots att jag raderar dessa mail....
Är det någon som tjänar pengar på detta? Är det någon som vinner på detta?
Jag kan inte se någon annan orsak än att människor ges dåligt samvete, för att dom samma dag har skällt på sitt barn.. för att dom kanske tog för mycke toapapper när dom torka sig..... o de kostar pengar....
Ska man då behöva skämmas o tänka att kanske finns inte mitt barn kvar i livet några dagar senare??
Om man måste tänka så..... hur ska man då orka leva??
Jag fortsätter radera såna mail, utan att skicka dom vidare..... och jag är glad att trots det, så lever mina barn fortfarande....
Men att behöva läsa att någons barn har dött, efter att föräldern skällt på de...
det är rätt magstarkt, om jag får säga vad jag tycker...
