NT-folket måste lära sig att anpassa sig
Men det går inte, han är livrädd helt enkelt. Han tycker inte om nya situationer eller förändringar. Det hör ju liksom ihop med hans funktionshinder.
Jag och väninnan tog en fika igår, och vi pratade om hur många det är som tycker man ska anpassa sig hela tiden.
Man måste lära sig förändringar, överraskningar etc. När man har diagnoser inom npf så är det något som ofta är omöjligt att klara. Och en hemlighet jag kan berätta - - - det GÅR inte att lära sig hantera förändringar. Eftersom en förändring är en ny förändring varje gång det sker.
Dom människor som inte har dessa svårigheter och således kan klara en förändring, varför kan då inte DOM anpassa sig????
Det undrade väninnan, och DET undrar då jag med.
Varför pratas det hela tiden om att människor med npf måste lära sig att anpassa sig? När ska NT-folket anpassa sig efter våra svårigheter?
För vem vet vad som egentligen är "normalt", npf eller NT - kanske kan det vara så enkelt att NT-folket behöver anpassa sig till struktur, förberedelse och planering?
Det vill vi ha, för att slippa överraskningar och annat kaos. En stilla undran - vill inte ALLA ha struktur, förberedelse och planering??
Vem ska anpassa sig till vem, och vad egentligen??
Varför göra det svårare än det är?
Ja.
Dom borde mötas utifrån sina behov och inte med inställningen att dom ska lära sig klara av förändringar. Alla människor med eller utan det är olika och alla borde bemötas utifrån en helhetssyn inte någon självklarhet att så här och så här är det.
Ja, det har Gunilla Gerland också sagt på sina föreläsningar. Tänk vad mycket enklare det skulle vara för våra NPF-barn om NT-folket kunde anpassa sig efter dem, eftersom de lättare kan hantera förändringar, utan att stressas ihjäl av det.
Tänk om folk i allmänhet kunde vara så upplysta och anpassningsbara istället för att döma och ställa orimliga krav.
Du har rätt... jag är säker på att det stöd som finns för alla med olika funktionshinder är bra för alla.
Tror också att alla vill ha ordning och struktur, dock på olika vis och alla kan ju inte fixa detta på egen hand utam behöver stöd.
Var på en föreläsning där just detta togs upp... att varför anpassa allt till en grupp, vad hade hänt om vi vände på det och anpassade allt efter de barn som behöver mer stöd... hade det då inte gått bättre för alla?
Jag får ofta höra att det är NT-folket som anpassar sig mest; att de liksom bjuder till mer än vad jag själv gör. Och hur kan jag argumentera emot det, när jag inte kan skatta deras känslor?
Tillgänglighet för personer med NPF handlar till väldigt stor del om tillgängliga sinnen, och det är tyvärr långt ifrån självklart.
Ja, du... Det finns väl inget svar...
Är så förbannat trött på att vi i diagnos-världen alltid måste kämpa. Först kämpar vi med våra barn som inte "stämmer in". Sen kämpar vi med diagnosen vi får. Därefter måste vi kämpa mot världen...
Kram på dig
Hej!
Jag jobbar i ett projekt där vi samlar in "Hemligheter" från människor med olika funktionshinder. Du verkar ha en massa bra tankar om det mesta! Jag undrar därför om du skulle vara peppad på att skicka in ett bidrag? Det kan vara långt eller kort och handla om vad som helst. Projektet ifrågasätter ordet "normalt" så det behöver inte ens vara särskilt hemligt... :) Du kan läsa mer på bloggen hemlighetersokes.blogg.se
tack och ha en fin dag!
