Hjälp för vuxna med npf
Det blev väldigt intressant när vi hade bollat ideér fram och tillbaka. Och det blev en gedigen lista på personer och enheter man kan vända sig till. Sen om man verkligen får någon hjälp är ju en annan femma.
Men om fler och fler börjar efterfråga hjälp så måste det ju hända något tänker jag ;)
Bla så kom det fram att vuxenpsyk i kommunen inte tycker att "vår grupp" hör hemma där. Och det kan jag väl i of hålla med om, men vart ska vi då ta vägen??
Vårdcentralerna är då deras egen önskan. Men jaja, hur mycket kunskap finns det där, och hur ska dom kunna hjälpa alla som behöver samtalsterapi, beteendeterapi, sjuksköterskekontakt, läkarkontroller etc etc.
Det bästa vore väl om det tillsattes ett team, en egen enhet för oss med kunnig personal. Det skulle kännas som att börja om från början om man tvingas vända sig till vårdcentralen.
Jag ska skriva ner allt som blev sagt igår och skicka ut till medlemmarna. Mailutskick går även till diverse enheter på landsting, kommun och skolor ;) Blir intressant om det kommer en reaktion tycker jag.
Vi jobbar vidare på ett vuxenprojekt som vi vill att kommunen ska ansvara för. Det finns inget för npf:are i vår kommun, vi sitter som vanligt mellan stolarna. Men det jobbar vi på att förändra ;) ..... det också ;)
Nä, nu får jag jaga yngste sonen som trampar runt i köket o precis verkar glömt att han ska plocka fram frukost...
tjaooo
Spännande att läsa om ert projekt, vet att det i vissa kommuner/landsting är väldigt torftigt med stöd för personer med NPF. Vi försökte starta Coachning i en stad i norr men intresset var svalt, inte för att det inte fanns behov, men kommunen hade svårt att bevilja insatsen då de tycker att dom har egna lösningar, dvs. eget boendestöd/hemtjänst men det är sällan de insaserna har den specifika kunskap om de olika typerna av NPF som vi har.
Här runt Stockholmtrakten har kommuner från norra länet till söder förstått att det krävs mera specifika insatser med ett kunnande bakom.
Det handlar ju väldigt ofta om att inte få ordning på saker som för andra verkar självklart och lätt, psykiatrin är ju inte rätt instans i de lägena om det inte gått väldigt långt så man har klappat ihop av frustration och misslyckanden.
Men får man ett bra stöd innan att hitta "sin verktygslåda" med strategier, rutiner och kontinuitet så förvandlas snart hinder till möjligheter! Hoppas att ni får igång nåt bra!
Tjingeling :-)
Det är väl nåt med att ADHD inte ingår i LSS.
Man skulle behöva en ingång, en guide som samordnar åt en. När vildänglorna fått Dyslexidiagnos - då jämrans får man en hel mapp med olika "bra att veta"-papper och hänvisningar. Hjäp tänkte jag - dom kunde lika gärna lagt alla råden/adresserna och erbjudandena innuti en betongklump nedsänkt i havets djup.
Mapparna ligger där de ligger och inte har vi listat oss in i talboksbiblioteket. Eller fått någon Daisy att använda hemma. Och Handin gick de igenom med 10-åringen och dess föräldrar i 20 minuter. Tror ni vi klarar att administrera den
SUCK!
Men att ta tag i det där finns på min lista. Eller rättare sagt några av dem...
Majsan - du pärla på att ta tag i åt oss - kan du inte göra ett inlägg av listan ni gjort så även vi som bor på andra ställen kan få använda den..
Och nu fick jag en idé. Som kanske återkommer på min blogg
Men nu blev jag hemlig, fast jag minsann fylt i alla fälten.
Visst gillar jag att vara vardagsmystisk - Lite Greta G ni vet. Men det var alltså samma gamla vanliga Mammamumrik som vanligt....
Men IGEN!!
Nu kryssade jag i rutan - vilket jag då aldrig gjort förr -så får vi se om det hjälper....
