Var kommer all ondska ifrån?
Min syster som jag inte haft kontakt med på över 2 år efter en otrevlig händelse, med lögner, svek etc, ringde idag.
Det är INTE ett bra tillfälle att jävlas med mig just nu.
Hon började med att fråga vad jag höll på med. Och med huvet fullt av skolproblem och undervikt förstod jag först ingenting.
Men jo, vi har bjudit hennes son, min dotters kusin till kalaset hon ska ha till helgen. För det är min dotters högsta önskan.
Jag valde att backa tillbaka då för 2 år sen, och var tvungen att bryta för att jag behövde ha min energi till mina barn och min familj.
Dock försökte man då att få någon form av kontakt genom att se till att barnen lite fult fick träffas. Man försökte nå fram till mig genom barnen.
Det var helt okej att göra så då, tycktes det som.
Men då styrde min syster. Nu när min dotter vill träffa sin kusin, så stoppas då detta.
Min sambo ringde hans pappa igår eftersom pojken är hos honom på helgerna. Det mest naturliga i världen är då att ringa den förälder som det berör just då.
Men det går inte, för eftersom inte vi har någon kontakt, så ska inte barnen heller ha det enligt min syster.
Fine för mig, då talar jag om för min dotter att hennes kusin inte kan komma på kalaset för han får inte för sin mamma.
Då är jag barnslig??!?!? Är JAG barnslig?
Vem är det som är barnslig här? Ja inte är det jag.
Jag blir anklagad för att gå bakom ryggen på henne.
Och här god vänner, så exploderar jag FULLSTÄNDIGT. Stubinen är jävligt kort just nu, och så kommer det ytterligare en grej.
JAG ÄR VUXEN, JAG PRATAR OCH TRÄFFAR VEM FAN JAG VILL!!!
Men kära syster klarar inte av att tappa kontrollen, hon måste vara med överallt, ingen får träffas eller prata utan att hon har inblick.
Det finns terapi för sånt också har jag hört....
Men jag behöver ju inte bli så arg, blev jag upplyst om.
Jag VRÅÅÅÅLAR i örat på henne, hur fan hon kan ifrågasätta att jag blir arg, så mycket som hon förstörde den dan för 2 år sen, efter allt jag ställt upp på henne för.
Då kommer det:
Jag trodde faktiskt du hade mognat under dom här åren, men det har du tydligen inte.
GAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAH
Klick..... tut tut tut.....
Ja, jag vet fler personer som väljer att avsluta samtal väldigt fort när dom inte har något vettigt att säga. Jag känner en sån rektor också faktiskt. (liten passus, hur kom den dit)??
Jag kastar telefonen över diskbänken, ser mig om efter något att kasta..... men, jag är inte mycket för att kasta, så jag flänger ut på altan och VRÅLAR, sen står jag där och hyperventilerar.
Boendestödet kliver in genom dörrn precis innan jag skickar iväg telefonen.
Hon säger sen att det var härligt att se mig så arg ;) Det var nog välbehövligt.
Nu är jag helt tom efter en del telefonsamtal. Jag var tvungen att lägga mig ner lite och hämta andan.
Jag har börjat dra i olika trådar, och jag väljer noga trådarna.
Nästa vecka blir det möte med journalist.
Min son SKA ha sin assistent kvar till hösten, punkt slut.
Trodde dom verkligen nåt annat???
Gu så dumt...
Oj det låter inte lätt detta.
Jag förstår din aggression och frustration, kanske inte riktigt ändå, men delvis. Syskon har en förmåga att krypa under huden på en och hitta alla ens ömma punkter.
Kan bli så där less på min bror också. Han benämns som bror, men i mitt hjärta finns ingen bror. Visst, han är med ibland när familjen träffas men han är mer som en avlägsen bekant för mig. När vi ses är jag sval, artig och vänlig, jag orkar inte ens vara arg längre. Håller honom en armlängd ifrån mig bara. Det är enklast så. Självbevarelsedriften kickar in.
Du är stark. Du är den med både förnuft och mognad. Den som inte ser det är blind. Kämpa på.Fortsätt jobba för att dina närmaste (alltså dina hjärtans kära och inga andra) ska få det bästa av det bästa. Jag håller tummarna för dig! :-)
Varför kommer jag osökt att tänka på Nannes "Avundsjuk"? Hur kan du vänta dig en annan reaktion från din syster. Du är den i er släkt som lyser klart, du är bäst, har bäst barn, vackrast med för den delen, bäst gubbe, bäst boende och är den som hanterar myndigheter och politiker bäst. DU är BÄST. Dessutom har du ju bäst väninnan (fnitter).
Så lyssna på nannes låt en gång. Där klämmer skon. Att du "skulle ha mognat" fnittrade jag rätt rejält åt för om du skulle behöva mogna mer i din själ som klarar så mycket vore du väl så där femhundra år dvs klart övermogen. Men detta är ju min åsikt då alltså.....:-D
Jag har själv ingen kontakt med min syster. Det skulle kräva självutplåning av mig...det vill jag inte.
din syster kan inte styra sina barns umgänge, en dag kanske tonåringen väljer att bara slagga hos kompisar och ringer moster och anförtror sig...det har hänt förr.
Men visst gör det ont.
kram på dig!
