Har nog för mycke omkring mig just nu
Det märks om inte annat i min blogg, jag har inte riktigt orken att uppdatera som vanligt.
Det händer väldigt mycket, massa förändringar som ska gå i lås.
Jag har lite svårt att samla ihop allt, och bena ut vad som är vad. Allmänt snurrig med andra ord.
Vi hade nytt nätverksmöte idag, och något som sas på detta har gjort mig osäker på hur mycket/lite jag bidrar till kaoset som råder ibland. Om jag ställer mig själv vid sidan om, och tittar på hur jag är som person idag och tänker mig som helt ensamstående, utan barn och man, så kan jag se utifrån det jag lärt mig om struktur och ordning, haft minituös ordning hemma.
Det är ju självklart inte bara en person ensam i en familj som skapar oreda och kaos. Men det är lite den känslan jag haft, och trott om mig själv. Jag förstår mer och mer att jag måste bli snällare mot mig själv, och inte ta åt mig av indikationerna som kommer ibland om att jag är orsaken till mycket av vårt kaos.
Jag vill inte just nu närmare gå in på vad det var jag reagerade på idag. Men det har i alla fall gjort mig väldigt uppgiven, och jag ser att grundproblemet kanske är något helt annat än att jag behöver stöd och hjälp pga mina svårigheter.
Stödet och hjälpen behöver jag förstås ändå, men jag funderar nu hur man kommer åt grundproblemet, som faktiskt inte handlar om mig.
Känslan av att få ta alldeles för mycket ansvar för barn, hem och inköp, verkar ha varit en befogad känsla. Och jag har gått och bannat mig själv för att jag är egoistisk som känner så.
Det känns lite fisigt att jag har tagit på mig så mycket skuld för att jag känt så, när jag kanske inte hade behövt de.....
Därför är jag lite låg just nu....
KRAM!!!!!
Å Majsan!
Slå inte på dig själv för att du tidigare redan slagit på dig själv!
Många kramar
Vännen, jag blir nyfiken på vad kommentaren du fick var. För jag upplever samma sak som du beskriver.
Jag önskar att du inte kände dig uppgiven. Du gör ju ditt absolut bästa.
"Ge mig sinnesro
att acceptera det jag inte kan förändra,
mod att förändra det jag kan
och förstånd att inse skillnaden"
Jag brukar tänka på det ibland. Det är möjligt att jag totalt misstolkat innebörden i ditt inlägg. Men det kanske kan vara värt att tänka på ändå ibland.
Fattar ju noll - precis som det nog ska vara, det betyder ju att du inte lämnat ut för mycket....
Men vill bara säga att jag tycker iaf att du är bra. Lite så där osynat i just den här situationen. Gör ditt bästa och sen måste du få vara nöjd... Själv traskar jag omkring inne i ett tuggummi... Det är nog så besvärligt. Men jag har segat omkring här inne förr. Det tar sin tid och sen - smask - bänder man sig fri. Så småningom tar vi väl oss...
Kikar in och ger dig en kram! Hoppas saker och ting ordnar upp sig. På ett eller annat sätt.
Hoppas det löser sig på et bra sätt för dig och familjen. Kramar
Jag tänker så här Majsan. Att få klarhet GÖR alltid ont även om det är till sin egen fördel. Det är inte alltid en lättnad att ha slösat bort tid. Men det kan gå att så att säga växla spår och ur saker som känns knäckande kommer i regel alltid något som gör att man växer. Flummigt jag vet kompis men jag tror du förstår vad jag menar:-D.
Jag hade snarare sagt att det var bajsigt för du är ingen som överdriver så när du säger att det är fisigt så är det i själva verket bajsigt.
Massor av kramar till dig!!!
Hälsan är inte på topp. Så jag tittar bara in för att önska dig en trevlig helg.
Om man inte får den stöttning man behöver,då tar man åt sig...
Jag som på egen hand förstörde familjens ekonimi 2004, pga sjukdom har fortfarnde skuldkänslor när vi har det snålt om pengar...
FAst ingen klagar...
Livet är en riktig jä-la berodalbana, utan stoppknapp. Storkram från mig till dig!
