Åkte 8 år tillbaks i tiden igår :)
Så jag erbjöd mig att låna henne igår.
Det gick kanonbra, och ja, varför skulle det inte göra de, jag menar vilka barn visar sina sämsta sidor borta?? Finns dom??
Det som var intressant var likheten med sonen i den åldern, samma funderingar, samma frågor, samma gångstil, samma springa "fram o tillbaks" när det blev tråkigt.
Höll jag henne bara sysselsatt hela tiden så var det INGA bekymmer. men det är ju självklart lätt att orka med när det gäller andras barn. Med sina egna har man inte det tålamodet. Är oxå intressant emellanåt att låna andras barn och se hur bra allt funkar om man engegerar sig ;) hmmm... tål att tänkas på.....
Jag hade verkligen roligt, tjejerna hade roligt. Dom hoppade i studsmattan, dansade och sjöng ;)
Min 3-åring var lite frustrerad emellanåt när hennes kontaktförsök inte funkade. Men hur förklarar man för en 3-åring?? Men jag upptäckte senare att hon förstod mer än vi tror, när jag bad henne lämna flickan ifred för att hon behövde vara ensam, så gick hon snällt därifrån ;)
Tack snälla Linda för att du lånade mig din dotter ;) , och lova mig en sak, ring mig innan du funderar på blocket igen..... hon är sååå välkommen... och dessutom är jag världsabäst på o laga mat *s*
(koka makaroner..... steka på färdiga chicken nuggets.... koka lite grönsaker) huugha vilken gourmémat *s*
Du får gärna låna henne igen.
Hon pratade väldigt gott om "sin kompis" Tindra.
Vi får höras och planera inför tisdagen.
du skriver "sin kompis" Linda... faktum är att dom hade jäkligt roligt tjejerna. MEN, det enda stället där dom kunde mötas var i studsmattan :) många goa gapskratt, tissel o tassel... glada tillrop, vackra sånger sjungna av två prinsessor som gjorde ALLT dom kunde att visa sin allra graciösaste sida ;)
Många kort har jag tagit. Jag har lovat din tjej att hon ska få lite kort.
Jag försökte få en chans att fixa det innan hon åkte hem *hrmm* men som du förstår så var det inte aktuellt :)
Det var Cassandra själv som benämde Tindra som "sin nya kompis".
Tyvärr är det nästan bara i fysisk aktivitet som hon kan "leka" med andra.
Men det är inte så bara det:)
Kan det vara så att när hon gör något fysiskt så krävs det inte lika mycket koncentration, och då kan hon bättre "mötas" med andra?
Intressant, för när hon satt och la pärlplattor så var hon TOTALT ointresserad av Tindra´s försök till samtal med henne.
Tror helt enkelt inte att hon "orkade" det oxå, att lägga pärlor krävde allt hon hade...
Men du har helt rätt, det är inte så bara att hon leker enbart i fysiska aktiviteter, det är tänker jag en väldigt bra början.
Och hon samspelar väldigt väldigt bra.... sambon hörde dom viska... Cassandra: kolla va jag har... .. Tindra: får jag see... Cassandra öppnar handen... i den ligger en pärla... Cassandra: Det är en fjäääril, och den kan flyga!!
Tindra: KAN den... släng i väg den då!!
Cassandra kastar iväg pärlan (fjärilen) som studsar ner för backen... och tjejerna fnissar halvt ihjäl sig över denna tokiga "fjäril"...
Såna ögonblick att minnas är många gånger vår räddning när allt känns jobbigt och mörkt :)
Kom nu ihåg det Linda... kram...
